Måndagen bjöd förutom på lite mer frihet arbetsmässigt även på en sen kvällstur med löpning. Mina goda vänner har ju fått in löpning till/från arbete som ett perfekt transport-gratis-pass. Enklare kan det ju knappast bli. Alla har ju mer eller mindre ont om tid vilket oftast anges som orsak till att man inte kan träna. "Har inte tid.."
Då är det ju perfekt att springa till eller från jobbet. Det enda som egentligen krävs är lite logistik gällande kläder.
Under måndagkvällen så började träningsnerven dra i kroppen och känslan för att vilja springa lite längre har inte velat släppa taget om min mentala status. Så jag tänkte att jag ger mig ut och springer till jobbet. Enkel resa ca 7 km vilket för mig blir rätt långt då jag inte är uppe i "riktig" ultra nivå ännu.
På med paltorna och laddad klocka. I med lurarna för att trolla bort trötthet och mentala troll. Resan gick enbart längs med cykelvägar och initialt så gick löpningen väldigt lätt. När jag stannade till för att mjuka lite och vände mig om kände jag att medvinden troligen hade hjälpt till en del. Sprang från Ullstämma, genom yttre delarna av Vidingsjö, förbi korpvallarna mot kiosken vid Sjukhuset.
När jag kommer ner till sjukhuset så ser jag de mörka skuggorna som drar sig mot öppningen likt orcher som dras mot hobbitar. Vissta ja, klockan närmar sig 21 och nattpassen börjar..Lite skönt att kunna fortsätta förbi och ställa in siktet mot hemmiljön. Transporten följde sedan den cykelväg som jag brukar ta från Sjukhuset mot Berga och bortåt Vidingsjö och sedermera Ullstämma.
Fick känslan flertalet gånger under löpningen att ta av vid olika cykelvägar eller mellan olika hus, men avböjde och fortsatte den längre sträckan. Det gjorde mig både lite förvånad och glad/stolt över att ha kommit över den mentala pressen och att viljan för att springa lite längre var starkare. Även den delen av löpningen där gränsen går för när det är jobbigt att ge sig ut och där det är roligt och nödvändigt har suddats ut mer och mer. En konstig längtan för att springa långt kryper i kroppen. Med långt menar jag typ..45 km eller liknande...upplevelsen är en stor dragningskraft.
Nu på morgonen är det inte utan att det infunnit sig en del stelhet och lite ömhet i ben och höfter. Väger man plus 100 så kanske man inte kan räkna med annat ..så det får nog bli gymmet istället. Hej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar