tisdag 30 maj 2017

BjörkforsGOIF:s sommarcup2017

Nytt år och nya möjligheter.. Förra året deltog flera av Team Fillinge Ultras medlemmar vid flertalet deltävlingar, flera av oss har även segrar att försvara..

Kan varmt rekommendera denna varma, lättillgängliga och familjära möjlighet till tävling..

Sommarcup 2017

Det är snart sommar och därmed dags för Björkfors GoIF Sommarcup.


Björkfors GoIF inbjuder till träningstävlingar i terränglöpning.
Fullständig klassindelning från F/P8 och uppåt.
Sex deltävlingar, där de fyra bästa räknas och där deltagande i minst fyra tävlingar innebär pris.
Klassegraren i varje deltävling får 1000 poäng, varje sekund efter segraren ger avdrag med 1 poäng. Banlängderna för de yngsta är ca 1 km. För övriga klasser varierar banlängderna mellan 2-8 km.
Tävlingarna passar såväl motionärer som de mera tävlingsinriktade.
Anmälan sker i anslutning till starten.

Kostnad; 20:- för barn och 50:- för vuxna som inte är medlemmar i BGoIF

Första start är kl 19:00 förutom deltävling 6.

Deltävling 1 – 20:e Juni       Klubbstugan Rimforsa
Deltävling 2 – 27:e Juni       Ryda, Björkfors         (avfärd Rimforsa torg 18:00)
Deltävling 3 – 6:e juli          Bekarp, Briteborg      (avfärd Rimforsa torg 17.45)
Deltävling 4 – 1:a aug.         Nybygget, Björkfors  (avfärd Rimforsa torg 18:00)
Deltävling 5 – 17:e aug.       Pekhult, Björkfors     (avfärd Rimforsa torg 17:45)
Deltävling 6 – 31:e aug.       Klubbstugan Rimforsa, (BGoIF KM)                                                                    OBS! första start kl 18:00

Välkomna önskar Björkfors GoIF



måndag 22 maj 2017

Yogaschwester

Efter att ha förlustat mig med vänligt sinnade människor under gårdagens så fick det bli bot och bättring i skogen. Många uttrycker att det är stelt och svårt att köra yoga. Jag tycker det omvända. Lätt och ledigt. Kanske har bättre fallenhet för det helt enkelt.. vi är ju bra på olika saker...

På söndagen så ägnade jag mig lite åt skogsyogan. Den mest naturliga av alla yogor som finns, typ..eller tja.. lokalt i alla fall. Vättar, gnomer samt de beryktade skogsbrugdarna som siktats i närheten höll sig i skinnet och det blev inget busande.


 Stubbyoga


Resultatet lät inte vänta på sig utan sinnesfrid, samklang med naturens väsen och mjuk i kroppen kom ögonblickligen. Förvånande att inte se fler skogsyogis ute bland granar och tallar i gnomernas rike. Trevlig söndagsunderhållning för alla.


 
Plockabärmedenhandyoga


Rekommenderas!


/yogaschwester

tisdag 16 maj 2017

Allena i Kolmården

För tredje året i rad så stod jag alltså där igen. Framför en enormt vacker och underbar miljö, men samtidigt krävande och knäckande om man inte är på sin vakt. Jag pratar såklart om Kolmårdstrailen. Anledningen till att jag i år var ensam är att husbilsraggarna valde att köra Tough Viking (med den äran) och Fillinge grenen valde hemmastyrka som aktivitet. Super-mega simmerskan Kristina skulle ha stått på startlinjen men på grund av skador fick hon tyvärr lämna återbud hon också. Då tog jag det beslutet att springa för Darktrailrunners och hoppades att demoner, gastar och allmänna väsen skulle hjälpa mig på stigarna.

 Party


Lite laddning vid närliggande sjön


Nämenvafan, tänkte jag. Det får bli jag och skogen helt sonika. Så jag åkte dit och förberedde mig på att kapa 15 minuter från föregående år. Ni som har sprungit i Kolmården vet att det går bara uppför eller nedför. Helt galen natur, men samtidigt trollbindande.

Tja, 21:orna stack iväg och den första halvmilen gick skapligt. Hängde på ett par fötter som hörr helt ok tempo. Tyvärr så började jag känna av något slags magknip och illamående mellan 5 och 10 km. Vågade inte dricka så mycket som jag egentligen ville ha eller kroppen krävde då värmen var hög!

+ 500 höjdmeter kräver att man har gjort sin läxa innan, och då transportlöpningen nästan är platt så blir det ju kanske inte riktigt det som kolmårdsskogen kräver.

Trots allmänt fysiskt successivt havererande så försökte jag att kräma ur lite krafter och hasa mig framåt. Målet var ju ändå 2 timmar, vilket jag låg bra till fram till omkring 14 km. Men efter det så hasade jag efter en minut i taget.. FÖRBANNELSE!

När sista myren kom så hade jag tankar på att simma över istället, men det blev något som liknade skovling. Sista kilometern är värst på kolmårdstrailen. Man vänder nämligen precis vid målrakan och försvinner ut i skogen igen. Bortåt! helvetes! Hade nästan glömt den här svängen. Klockan tickade på och jag hade satt upp att jag i alla fall skulle slå föregående års tid. Personligt rekord är ju ändå personligt rekord!




Sista 500 meterna sprang jag faktiskt. Man kan kalla det löpning.. kom in på 1 minut bättre än förra året! YAY! Då kommer Kristina fram precis efter målgången och gratulerar till överlevnaden. Hon hade varit i Norrköping och hämtat syskonbarn och passade på att komma förbi. Roligt att känna igen ett ansikte i alla fall!

Väl nere vid parkeringen igen så fanns det inget annat att kasta sig i sjön. Faktiskt riktigt skönt. Kan rekommendera stigarna i Kolmården. Underbar natur, men tämligen krävande.



//Marcus

tisdag 2 maj 2017

"I linje med ökad överlevnad"

Efter tre år, tre lunginflammationer, två bihåleinflammationer, ett utmattningssyndrom och diverse andra lite mindre hämmande sjukdomstillstånd har jag nu påbörjat mitt andra runstreak.
I augusti 2014 startade jag mitt första "springavarjedag" block i syfte att bli en bättre löpare men redan efter 58 dagar tvingades jag avbryta pga. lunginflammation.
Därefter har utvecklingskurvan gällande min springform varit rätt linjär eller snarare visat en nedåtgående kurva. Jag har tappat lite flås och uthållighet efter varje sjukdomsepisod och ännu har jag inte lyckats hinna ikapp kapaciteten jag hade under glansdagarna. Kanske gör jag det aldrig.
Men det är ju ingen anledning till att sluta sträva efter förbättring.

Runstreak dag 1, 10 km trail i Ekängen

Jag har under de 4 åren jag klassat mig själv som en löpare sprungit 2 maraton, 1 ultramara och en hel mängd kortare lopp. Som längst sprang jag 6 mil under ett halvt dygn, 1 mil i taget med vila emellan. Min önskan är att kunna springa marathon eller ultramarathon igen i framtiden.
Utgångsläget nu är att jag inte sprungit längre än 12 km sedan 2015 så i min strävan att bli en långdistanslöpare igen tänker  jag att det kan vara bra att dra ner på kravprofilen ett uns.
Lite mer krävande pass som intervaller eller långdistanspass får mig att gå helt i däck så att flytta fokus från kvalitet till mängdträning är nog den nivån mina löparambitioner måste ligga på.

Runstreak dag 3, 7 km trail i Ekängen
Reglerna för detta runstreak innefattar ett minimum på 2,5 km löpning eller minst 20 minuters joggande per dag. Självklart kommer jag springa längre, hårdare eller snabbare då jag är på alerten. Fast jag MÅSTE inte pressa mig, det är det viktiga. Att ramla runt i 20 min per dag kan man avkräva vem som helst, inklusive mig själv. Därtill kommer en salig och luststyrd blandning av fysiska aktiviteter för att bibehålla styrka och variation.

Runstreak dag 4, 4 km trail i Ekängen

Att röra på sig varje dag är i linje med ökad överlevnad. Det menar i alla fall läkaren och författaren till boken Hjärnstark, Anders Hansen. Det har jag fattat för länge sedan och levt efter de senaste 20 åren. Vad jag inte fattar är att fullt friska människor med alla möjligheter till att motionera/aktivera sig VÄLJER att INTE göra det!
Helt obegripligt.


Roxens strandpromenad

Må solen skina på Er!

Brugdberättelser och anekdoter

Jag hade ynnesten att bli tillfrågad av Coach Boqvist, ledare och tränare på Linköpings simidrottsförening. Han frågade om inte jag kunde hålla en liten föreläsning om swimrun på deras utbildning: swimrunskolan. Fantastiskt roligt att bli tillfrågad såklart och självklart sa jag ja. Att kunna berätta och inspirera andra att testa på sporten är ju toppen. Det är inte det att jag är duktigare än någon annan. Det finns så många som är vansinnigt mycket snabbare, smidigare och tja betydligt bättre på swimrun. Men jag tycker att det så fantastiskt roligt! Jag lever mycket på min vilja och min superkraft: oinsikt. Det är inte omöjligt för mig att hålla på i mil efter mil med att springa och simma..det tar bara lite längre tid.


Samtidigt så är det ju så att om du tänker att du kan eller att du inte kan..så har du ju rätt.

"Ja, en liten Brugd är ungefär så här stor när den föds.."



Jag hade en liten genomgång och berättade anektoder från dödsvärmen i Borås swimrun där jag badade i bajs. Inte mitt eget dock. Till året efter när jag hackade tänder och krampade på grund av isbjörnskylan. Lite om Loftahammar Endurance Day och den fysiologiska nedbrytheten som drabbade kroppsdel efter kroppsdel. Lite om Brugden som ligger och lurar där ute..


Jag är ju egentligt löjligt hjärnspökensbejakande gällande sjömonstret som vi kan kalla Brugd. Mest för att det är ett rätt coolt namn. Brugden är det där sjögräset som kommer att dra ner dig, den där jättehajen som slukar dig hel, de där simmande tonårsynglen som tillsammans äter dig levande..de kommer i alla möjliga former och storlekar.. och samtidigt så är det ju en sån skön frihetskänsla att simma ute i öppet vatten. Rakt ut och swosch swosch....  konstigt det där.


Jag nämnde också det viktiga valet av partner. Inte som livskamrat..det är ju iochförsig också viktigt, men som kamrat att tävla med. Många beskriver att man skall köra med en som är lika snabb som en själv. STRUNPRAT tycker jag. Välj en som du står ut med, en som du har kul med och som du kan hetsa, bråka, peppa med! mycket viktigare enligt mig! Hade aldrig klarat mig utan de som jag har kört med.



 Underbetts-Brugden



Ving-Brugden
 
 

Gapiga Brugden





Jag pratade även lite om Amfibiemannen och Karlstad Swimruns första år, där första simmet på 2400 meter var skönt men utmanande..Swimrun är ju en fantastik upplevelsesport och det finns ju dom som är duktiga på riktigt och väldigt snabba. Sedan finns det såna som jag, upplevelse-swimrunnare. Vi som vill pressa oss, men samtidigt uppleva och tävla för att det är så jäkla roligt. Lite snabbt tänk om hur jag tänker på grejer som man kan behöva och varför. Skor, paddlar..tja sånt som hör till..



Mycket minnen man samlat på sig på väldigt kort tid.



Hur eller hur, väldigt roligt och kanske får ordna något tillfälle till vid sidan om då jag har fått en del meddelanden om att intresserade inte kunde komma. Att det var 27 000 grader ute och sommarsol kanske hade lite med saken att göra också.. however.. rolig sport och roligt att kunna inspirera andra att testa.


//Marcus