tisdag 5 juni 2018

Dubbelpass i värme

Jag hade tänkt i min iver att genomföra Ultravasan 90, få till ett lite längre pass. Fredrik ville hänga på så vi stack iväg på morgonen. Han kom cyklande som ett jehu. Det hade redan hunnit bli varmt så det räckte i luften. Sval bris och stekande sol..

Tog med lite smågodis och 1,5 l vätska. Visade sig räcka precis till hemkomst.

Vi diskuterade lite hur vi skulle springa. Tinnerö kom vi fram till. Där finns många olika alternativ för att springa runtikring. Minimum 20 km var uttalat från min sida. En ökning med en halvmil ca efter mitt hälsenehaveri. Rimlig ökning ändå. Känner av hälsenan då och då, blir lite skraj..men efter ett tag så släpper det och känns inget. Bara tungsprunget så att säga.




 Rosenkällasjön ser ut lite som Sveriges svar på Missisippi



Tja, vi lufsade på och det gick ju bra ett tag, men sedan blev jag trött. Drack lite vatten och in på någon stig och vidare. Roligt trots jobbigt. 











Så här såg rundan ut i alla fall. Bra utforskarrunda. 


En trött och en otrött återvände hemåt och käkade lite. Sedan omladdning inför simning på kvällen. 


Jag begav mig till Lilla Rängen och simning med Kristina. Vi tillsammans med Göran ska ju köra Vansbro 10 km inom kort. Gäller att försöka vänja axlarna och resten inför allt vevande. Fantastiskt mjukt vatten och varmt!


En härlig dag helt enkelt.


//Marcus 


onsdag 23 maj 2018

Simning i en sjö

Att simma utomhus är verkligen en härlig upplevelse. Oftast. De sista simningarna som vi har gjort har varit helt magiska. Spegelblankt, varmt och bra vatten..

 Andreas och jag fick till ett sim i Ärlången i solnedgång. Helt fantastiskt!


 Ärlången


 Lilla Rängen 




Simhallen och pannbenstest..


Blev precis anmäld till Kalmar swimrun också.. sånt är ju kul! 


/Marcus 

måndag 14 maj 2018

Utesimspremiär

Vi som så många andra märkte av att värmen var här. Således föddes även hoppet om att simma ute på riktigt. Lyckligtvis så fick vi en tid som passade och vi blev till slut 6 stycken vattenhungriga simmare som vevade loss i Lilla Rängens 14:gradiga vatten.



Det kändes svalt när vi gick ner i vattnet, men efter ett litet tag bara skönt. Kanske var på grund av att det var en stor värmande sol och blå himmel?





Fantastiskt skönt i alla fall.





//Marcus

lördag 12 maj 2018

Hello

fortfarande lite hoppfullt i kroppen. Hälsenan verkar fungera med den ökande belastningen. Skönt. Uppe på 5 km nonstoplöpning nu. jättejobbigt för lungor och ben men helt ok för hälsenan. 

Har nött på LOK-milens spår för att det är lättast att räkna ner per km. Men blir nog stigar hit och dit snart istället. fruktansvärt tråkigt att bara nöta samma bana hela tiden. 

Idag, lördag så är det ett terränglopp i Kolmårdens djupa skogar. riktigt kul lopp i fantastisk natur. har kört det tre år i rad, men hoppar över idag. Dels kanske osmart att köra så långt redan nu och dels för att det är roligare att köra i grupp och ingen av de andra i gänget kunde hänga på. 


Börjar bli hanterbar värme i vattnet nu. 14 grader låter lovande. Troligtvis premiärsim imorgon söndag. Längtar ut till en spegelblank sjö.



Skogen är ju helt fantastisk nu när det bara exploderar i färger, lukter och allsköns sånger från alla fåglar. underbart-


- Hare vatt nåt?




//Marcus

lördag 5 maj 2018

Flukturerande mål

Jodå..rehaben går vidare och har nästan gått över till att det är jobbigare att springa än att rädslan för att paja tar över. Så planer för säsongen är ju såklart redan igång i huvudet. Men försiktig ökning kvarstår. 





Häromdagen så lyckades jag och Fredrik få till ett litet löppass. 8 grader och regn, perfekta förhållanden alltså. Kändes mer som höst än vår. 

Långa svängen ute i Ekängens skogar och träsk är bitvis fantastiskt trevlig som terränglöpning. Vi lyckades skrapa ihop ca 14 km så både distans och sällskap var ju toppen. 




Tror att det blir att ta en dag i taget och skynda långsamt. urtråkigt och kass men bättre att springa långsamt än inte alls..


//Marcus 

måndag 16 april 2018

Det lilla hoppet av glädje

Har vilat från löpningen. Ofrivilligt och frustrerande. Jag har haft en hälsena som bråkat lite på grund av att jag har varit "lite" osmart och överbelastat den med övningar som så här i eftertanke kanske var lite.... "dumt".

Som alla som har haft en skada nedom knät vet så är det enda medicinen: tåhävningar. Tåhävningar, tåhävningar och en jävla massa mer tåhävningar i olika former. Långa, breda, tunga, lätta, excentriska och söta..tja..alla former.

Tåhävningar = Ardennerschwester


I alla fall så har jag gjort det och nu testlöpte lite. gå/sprang lite på stigarna. Allt mellan 20 meter och 100 meters löpning. Rädd för smärtan såklart. Otroligt frustrerande att springa och vara rädd för att något som skall säga pop. och inte det som ni tänker på "poop"..

Första testet gick bra i alla fall och inte ont än. YAY!

Galet gött att få känna stigarna under fötterna igen. Enormt mycket nya vildsvinsspår också..tråkigt nog.


Salmings T5 är så galet sköna! 

söndag 8 april 2018

Trail och Mustasch 2018

Trail och Mustasch 2018

Trail och Mustasch, ett troget vårtecken, arrangeras för fjärde året av Bergslöparna. Ett fint ordnat familjärt lopp i skogarna runt Övralid vid Vätterns strand. http://bergsloparna.se





Större delen av TFU packade Saaben och begav sig den soliga morgonen; Andreas och Marcus med skadade kroppsdelar på nedre halvan och Fredrik och jag förhållandevis hela. Lisa hade andra åtaganden att sköta den här fina dagen. Vi hade blivit förvarnade om att underlaget kunde vara minst sagt varierande på grund av all snö och kyla och dubbade skor fick komplettera april-shortsen.

Efter att Fredrik givit sig iväg på den långa banan, om 30 km, transporterade vi oss upp till starten på den kortare varianten. Banan är kuperad och terrängen bjöd idag på den utlovade variationen av lera, vatten, is och 15 cm snömodd, av modell sorbet. Med blicken mestadels fäst mot marken och de egna fötterna, avverkades de 14 kilometrarna. En kort stund av fröjd infann sig vid Farfars-stugorna, halvvägs in i 14 km-banan där sällsynt förekommande barmarken kombinerades med intensivt påhejande av Andreas och Marcus. Blå himmel, höga knän och vänliga, uppmuntrande ord... 


Äggmacke- och ostkakefarbröder med mustasch

Ängarna vid Farfars-stugorna med flyt

Sista delen av loppet blev motig. Det var med lättnad jag segade mig in i målområdet, kände doften av solvarma timmerstaplar och korv med bröd. Fick en öl och noterade att tiden trots omständigheterna var en minut snabbare än förra året. Så känns allt bra igen. Ännu bättre att sedan få sträcka ut sig på ett altandäck med goa hundar och människor, chips och öl.

Målgång med mustasch
Altanhäng med chips och öl
Altanhäng med öl och hund











fredag 30 mars 2018

DNS




Jo, har bestämt mig för att köra DNS på Trail och Mustasch om en vecka. Har haft en strulig hälsena som säkerligen varit lite överbelastad för att jag har kört en miljard nya övningar på direkten istället för att kanske som någon påläst smyga in dom lite försiktigt..

i alla fall bättre att spara lite på krutet till andra tävlingar, nu ska jag iväg till simhallen istället.

/M



lördag 17 mars 2018

Mål, visioner och oinsikt

Förhoppningsvis så stundar snart en vår. Snön och kylan var ett trevligt inslag en kort stund, men avsaknaden av stigar, gegga och trädkramning gör sig alltjämt påmint. Som sig bör och kanske även diagnostiskt så börjar sportisarna kolla kalendern efter nya lopp och upplevelser. Så även jag.

Först ut blir i alla fall Trail och Mustasch i Motala där det blir lite gosig terränglöpning på 30 km. Inte bara långt utan terrängen är stundtals riktigt jobbig.

Horns Cup kommer upp på schemat i samband med Metallsvenskan. Ser fram emot att träffa alla hårdrockisspringisar som kommer springa med jeansvästar med tygmärken, nitar och svärd.

Jag har sedan en tid tillbaka varit anmäld till Vansbro 10 km som även i år skall köras med Kristina. Vi körde ju förra årets testlopp. I år får vi även med Göran från simgruppen + 247 personer till.. fulltecknat lopp. Skall bli kul att se hur de tänker att man skall ta sig ifrån den starten då det är makalöst smalt. Hoppas på mer energi under banan så jag kan slakta förra årets tid på 3:18 med endast 14 russin som energikälla. I år har jag som mål att dramma till med en tid omkring 2:45:ish. Borde funka med mer energi och fler vev i armarna.




Är även anmäld till Loftahammar Endurance Day som jag körde för något år sedan med Fredrik. I år är Fredrik utbytt till.. Fredrik. En annan Fredrik alltså. Han har kört tidigare så han kan banan. De 37 km löpning och 9 km simning kommer bli utmanande men ser fram emot det. Hoppas på bra väder och inte för mycket kyla..

Sedan finns det även ett längt efter Ultravasan. Den "riktiga".... jag sprang (eller tog mig igenom) 45 km för något år sedan. men det finns ett litet gnag över att det bara var den lilla sprinten... vi får se hur det blir..


Bara snön försvinner så blir det nog ordning på torpet..

//Marcus

lördag 10 februari 2018

En svensk klassiker 2018

Bestämde förra våren att 2018 skulle bestå av en svensk klassiker, bland annat..
Hade förut ingen riktig längtan efter just en svensk klassiker men något låg där inne o lockade.
Är förtjust i långlopp och vad som händer med kropp och knopp under många timmars slit. Har redan genomfört Vasalopet (öppet spår 2016), Vätternrudan 2015 och sprungit flera Lidingölopp, dock aldrig simmat Vansbrosimningen men simmat många lopp där sträckan och tiden i vattnet varit mer utmanande. Så varför inte göra slag i saken och genomföra det under ett och samma år.. Fet medalj också!

Fick snabbt med mig lillebror på upptåget, Andreas den gamla ultraräven var inte heller allt för svårövertalad, Marcus fnyste åt mig som vanligt när jag kommer med förslag.. "9 mil på lagg, bland massa gubbar, nä fy fan var hans första reaktion" Andreas drog sig sedemera ur utmaningen då han viger 2018 åt halv- och hel Ironman, förståeligt men VEKT!!! Så ja, det blev visst jag och brorsan kvar, men vi ska ha kul! Tanken är nog att vi ska försöka köra så många moment som möjligt ihop, men jag har fått lov att simma och springa ifrån honom..

Vår förhoppning är att kunna genomföra alla fyra loppen med en totaltid på mindre än 20 timmar, då klassas det som en superklassiker. Det beror helt på förhållanden och starttid i Vasaloppet, skulle vi klara det under 24h skulle jag också vara nöjd.. Men det viktiga är som vanligt att ha vansinnigt kul på vägen.

Snart dags för det första momentet, Vasaloppet 4/3 och redan i morgon 11/2 kör vi ett seedningslopp, XL bygg slingan i Sya, ett lopp på 40km för att få lite mer träning men också för att kunna få en bättre starttid i själva Vasaloppet. Håll tummarna..

// Fredrik

söndag 24 december 2017

God Jul från TFU

Vi från Team Fillinge Ultra skulle vilja önska god jul till er som vi har mött, tävlat emot och fått möjligheten att träffa under året. 

När man tittar tillbaka i kalendern så är det åter ett par fantastiska upplevelser som har passerat och lagt sig på minnet. Många roliga tävlingar, spännande möten och nördiga siffror att tänka tillbaka på. 

 Tittar i kalendern och fotoalbumet så ser jag alltifrån ensamsimningar till grupptävlingar, längdrekord till haverier. Ett år innehåller mycket. 

Ännyhow - tack till alla er som vi har mött, tävlat emot, ni som stått som volontärer, organisatörer och inte minst Salming Running för härligt samarbete! 





//Marcus


fredag 8 december 2017

Något slags sportslig summering anno 2017

Jo, det närmar sig den tiden av året att det skola ske något slags bokslut, summering eller analys av det sportsliga som inträffat under året. Tja.. jag får väl dra ett av dessa strån till social mediastacken och förtälja om några av grejerna som fastnat hos mig. Jag har nog medvetet sparat på antalet bokstäver för att underlätta för dig som läsare. Du kan om lust finnes istället gå in på de länkar som finns för mer utvecklande stund. 


Januari och februari gled förbi som långa bevakningsbåtar i Schweiz flotta. Ganska omärkt alltså. Det positiva var att semmelsäsongen hade börjat och således även glädjen.

Paleo:ish


Sprang vilse ett par gånger. Utvecklande och mil-ökande.

"Det är bra att vara vilse ibland. Man får nya erfarenheter och det är så skönt att hitta rätt väg."
- #filosofschwester


Krispigt

Hittade även en sten som väntade på mig. Hittade dit mest av en slump och på grund av att jag tog in på en ny stig. Det är som butiken Orienteringsspecialisten skrev i sann Ernst-anda: "det finns en sten som väntar på dig därute" 


I februari började även stigarna och marken mjukas upp och bli riktigt roliga för geggamojjalöpningar. 

Sten och duggregn.  


Men efter det så kom kylan och lite snö tillbaka. Spännande löpning i skogen då landskapet helt skiftar utseende. Just på den här bilden har jag precis hittat rätt igen efter en halvmil i lite "spännande" offtrail i vildsvinsland.



Skogsstigen


Sedan var jag på annorstädes by på grund av utbildning och fick jogga omkring i den här miljön: 

"ok miljö"

Det gick inte undan men det var gött. Precis som det ska vara ibland. Alltid roligt att utforska nya stigar och miljöer via löpningen tycker jag. 

-------------

Väl tillbaka till hemmabyn så var det dags för Iceman. Årets första swimrun. Detta år med en tydlig hyllning till en bortgången bror till en sportkamrat. Kallt som tusan i Stångån. Men likväl lite bubblig lycka för att få möjligheten till just swimrun. Några modiga förstagångstestare och en gammal handbollskompis hade bjudit med sin tjej som en överraskning för henne..oväntat för henne men jag tror att det var uppskattat..


I Stångån håller man munnen stängd n'r man simmar. 


Många som hade glädjen till swimrun


På grund av rättsliga erfarenheter så kan jag tyvärr inte visa gruppbilden. Men alla var glada och coola.

---------------------------

Ur kaptens logg den 2:e april:

Sprungit ganska långt i en skog med nya pjuck. 

Ätit två och en halv semla. 

På det hela en bra dag. 

dubbelpipigt


EnRoute. Sproillans nya innan testkörningen. Har vuxit fram som en klar favorit hos mig. 

-----------------------------------


Sedan var det dags för årets egentliga första tävling: TOM - Trail och mustasch, ordnat av härliga Bergslöpargänget:




Denna gång fick vi sällskap av inte mindre än två prospects: Kristina och Johan. Både levererade såklart. 



Fick också hänga med en massa goa härliga löparkamrater: 

Handbollspelare av rang trots motståndarklubb och även ett gemensamt intresse i löpningen: Stefan eller även som han heter på instagram: herr Lodestad körde 3 milaren tillsammans med frun. 























Även Johan Broden ( Trailupptechloparen ) känd som löparfantast och en rolig blogg fanns på plats för att köra.


 Jag och Fredrik körde 30 och resten körde 14 km. Alla nöjda och glada efteråt. 


Sedan åt vi sallad, för sånt gör sportisar.


..och kelar med hund..sånt är väldigt viktigt för återhämtningen också..


---------------------------------


Sedan kom ett par härliga solstrålar i vårsolen som man får passa på att ta tillvara på. Transportlöpningen är ju kanoners på det sättet..




Vidare i april så åkte vi ner till HQ Salming Running för att hänga lite. Men även för att skriva kontrakt. Roligt som tusan! Stolt och glad. 




Kontraktsigning in the making



---------------------------------------



Glädjande nog så fick jag förfrågan om att hålla något slags föreläsning angående swimrun. Swimrunskolan som Linköpings simidrottsförening drog igång önskade lite input. Så det gjorde jag. Lärorikt för mig och förhoppningsvis något spännande frö till de som lyssnade. 

Föreläsarschwester berättar om brugdar och läskiga monster


Under tiden här så har jag faktiskt simmat ett par meter också. Men poolbilder har en tendens att bli så sjukt tråkiga (innan jag skaffade vattentät mobil så jag kunde leka lite mer..). 


------------------------------------


Nästa tävling så bytte jag flagga på grund av att jag fick åka dit själv från TFU och tävlade för Dark Trail Runners. En mörk ordern som bara de invigda känner till. Jag skulle i alla fall köra Kolmårdstrailen. En halvmara på stigar. Tredje året i rad för min del. 

Höll på att dö av värma och var tvungen att bada efteråt. Inte ens kallt.






Simvänligt.


----------------------------------



Sedan fick Andreas och jag den roliga frågan från Jakob ( Sturefors Triathlon ) om vi kunde komma och föreläsa lite därute om våra tankar, rädslor och råd angående konditionsidrott. Väldigt roligt. 


----------------------------------


Som sagt, det har blivit en hel del utesim i år. Glädjande och betydligt roligare än att simma i bassängen. Har simmat 22 mil i år när det här skrivs. Mestadels är utesim.

Vi har framförallt kört i Lilla Rängen hos Kristina, Ärången i Grebo och i Roxen. Ibland har vi varit två och ibland uppemot 8 pers. Roligt hursom.

 Jag och Fredrik i Roxen

Ärlången

Ensamvev i Roxen


-------------------------------


Sedan var vi ett gäng och tävlade i Sturefors Triathlon. En lokal minitriathlon som är så där gemytlig som bara minitriathlons är. Mycket snack och larv med andra sportisar. 


Skrev lite om det här: 



Jakob (arrangör) och jag efter min målgång



----------------------------------------------------

Sedan kom Vansbro. Denna utmaning de lux. Hade fått möjligheten att köra tillsammans med Kristina som också lyckades få en plats. Totalt var vi 35 har jag för mig. Det är alltså inte sprinten i Vansbro utan ett testlopp för den långa. 10 km. Har aldrig simmat så långt på en gång. För något år sedan skulle vi simma över Roxen, Berg - Ekängen och då trodde jag att det var ca 5, men visade sig vara omkring 7 km.. så det är nog det längsta öppet vatten jag gjort innan.. 



 Nervösa och peppiga


 Perfekta förhållanden på morgonen. 17 grader, sol och vindstilla. 


 Galet stolt och tillfreds precis efter målgång.


Så här såg det ut uppifrån..fast jag simmade inte på land utan mest i vattnet..


--------------------------------------------------

Sedan på semestern så fick det ju såklart bli några utflyktspass också. Åhus denna gång. 13 - 14 grader i vattnet gjorde att det inte blev några marathonpass. men väl dubbelpass. Det funkade med logistiken. Löpning på morgonen och simning efter frukost. 

 Härlig miljö att springa i 


Klippt ensam som både badade och simmade..



--------------------------------------------


Lite vattensamkväm och runda en ö nere i Ärlångens varma vatten. 

8 pers, och alla tillbaka.. 

Ett av många pass i Lilla Rängen


---------------------------------------------------


Sedan ville det så att jag och frun skulle på konsert. Döm om min förvåning när jag lyckas pricka in Daniels (Naturfys) orienterings-swimrun samma dag. Hurra! Teamade upp med en ny kamrat dagen till ära och vi hade det skitkul! 

Jag och Daniel

Kolla in Naturfys hemsida för roliga pass i Stockholm: 




Jonas och jag efter målgång. 3 timmars sim-springlek i naturen. 


 Alla som körde den dagen jag var uppe.


Från ovan..


------------------------------------------


Sedan åkte vi upp till Mora för att hänga med Team Salming och tävla i tre dagar. Fantastiskt härliga dagar. Försökte få ner ett par ord om känslor och upplevelser:



 En stor dag för många. Frank fick hänga med sin idol Calle


 TFU i Mora


 Cyklade kungligt med härliga hejarop. Bröt pga punka tyvärr.


Salming Running - Gesunda Mountain Challenge Crew

Härliga arrangörer och roliga lopp på Mora Triathlon. Kolla in om ni är sugna på ett häftigt lopp! 




---------------------------------------------


Nästa tävling blev Ekängen Swimrun. En varvbana med ca 1 km asfaltslöpning och 300 meters bryggsimning i Roxen. Ordnat av supertrevliga Team Malakow som är kända i sportisvärlden.

I år lyckades jag med konststycket att vinna! Klart otippat men väldigt roligt. Var ca 20 meter från att varva Fredrik. Kanske bra för alla att jag inte hann ifatt.. ; )

I år lyckades jag även locka med Thomas som prospect där han körde sitt första swimrunlopp. Roligt men jobbigare än väntat blev summeringen. Kul när man vågar testa nya grejer. Ekängen swimrun är ett perfekt tillfälle att testa hur det går till och hur det känns med swimrun.




 Taktisk vila


TFU 


Rent tävlingsmässigt så skulle det inte bli så mycket i år hade jag tänkt..men sedan så rullar det på ändå och blir ett par stycken när man summerar. 


--------------------------------------------


Nästa tävling blev också i Ekängen och också ordnad av Team Malakow: Ekängen triathlon. En sprinttävling. Johan, Lisa, Vilda och jag körde i år. Andreas och Fredrik hade helgen innan kört Kalmar Ironman och behövde således vila. Jag lyckas i alla fall damma in på en 13:e plats. Bra fart i kroppen således. Glädjande och klart över förväntan. Men väldigt skön känsla när man inte behöver hålla igen utan känner att det finns så mycket krafter kvar och det är bättre att öka lite.


Glädma




-------------------------------------


Sedan kom kanske en av de största utmaningarna som jag gjort i år. Now Challenge. Att simma runt sjön Norrviken. 14 kilometer simning. Jag vann en plats och fick välja sträcka..så jag valde såklart den längsta. Som man gör. Med hängde också Kristina för att simma samma sträcka. 

Fantastisk upplevelse, utmaning och ja hela alltet. Gick klart över förväntan och jag lyckades ta en 6:e plats..med något som skulle likna en ökning av vev-takten den sista kilometern för att behålla platsen. Kristina som tyvärr var tvungen att bryta filmade och filmen avslöjar att min "spurt" ser mer ut som att jag försöker att inte sjunka..men det var roligt i alla fall!

14 km. Helt galet ju. Egentligen.

Fortfarande flytande..på vägen hemåt





Lånad bild från deltaphoto



--------------------------------------


Sedan stack jag till Omberg och testade mina nya T5:or. Jag brukar försöka sticka till Omberg några gånger per år för att springa. Underbar miljö och upplevelse varje gång. Just dom skorna funkar perfekt för mig. Grymt grepp och väldigt bra på framförallt min transportlöpning där jag springer på asfalt, grus, stig, lite gegga, gräs och motionsspår. 

 hmm..undrar hur långt det är att simma över...?


Great view




-----------------------------------


Sedan "vårat" lopp... Tjurruset. Tyvärr utan min löparmedverkan på grund av något som kan liknas för skada, men väl mediaansvarig på plats.


 Camp TFU


Ganska nöjd Johan


-------------------------


Tja.. på det hela ett rätt kul år tävlingsmässigt där känslorna kommer fram direkt när man ser bilderna. 


Ibland måste man ta sig tid att njuta av tillvaron också.


--------------------------------


En av årets höjdpunkter var också den som vi ganska nyligen var iväg på. Salming Switch vinst-inkasseringen. En intern tävling i Teamet där vi som unika individer lyckades med konststycket att knipa både 1,2 och 3:e platsen. GLÄDMA!




Härligt dygn med ett par fantastiska människor!



Lökigt


Ännyhow..  det var några ljusglimtar från 2017 års idrottsgrejer.. det finns ju mer, men vem orkar läsa sånt?

Hoppas ni håller friska och krya samt får ett bra 2018! (mvh från sjuksängen)

För egen del så är redan två stora utmaningar bokade: Vansbro 10  km samt Loftahammar Endurance Day (swimrun) ..sedan sneglar man ju på grejer som man gör..men vi får se.



Börja simma - det är coolt



//Marcus