Fillinge - by i Östergötland, Linköpings kommun.
Ultra - fr latin, ”längre bort”, prefix som beskriver ett ytterlighetsfenomen.
Team Fillinge Ultra erbjuder Dig en fast punkt i konditionstillvaron och en längtan efter fler, snabbare och längre sträckor.
När man som undertecknad är "intresserad" av allehanda sport så är det ju tämligen omöjligt att inte både följa, inspireras och imponeras av idrottsfolk. Alla mer eller mindre håller på med sin grundträning och bara väntar på att få komma till skott med tävlingarna. En del lyllos är ju utomlands och lyckas både träna och tävla i värmen. Lite annorlunda mot exempelvis gymnastiken idag som bjöd på 4 grader, regn, motvind och allmän uppförsbacke då det var dagen efter kvällen före so to speak..
The happy Uberschwesterface
I alla fall lyckades jag trampa runt och lägga till någon kilometer på den lilla nöd-rundan som jag har. Det var inte helt utan pannben och vilja som jag genomförde passet, men det gick..
Man måste kanske ha en liten översättning, men det här är ett kraftprov, men likväl förbaskat roligt
Simningen från gårdagen var betydligt roligare. Fullt ös i bassängen med bra simmare i kursen som sporrar och gör att man pressar sig lite extra. Sånt är viktigt. Väldigt omväxlande pass med både tekniska utmaningar och ett rasande tempo. Lyckades att genomföra en 25:a med något som i alla fall liknade fjärilssim..sjukt häftigt simsätt! men även sjutusan så svårt. Passet var så pass roligt och det gick över förväntan med både ork och teknik att jag liksom glödde lite inombords efteråt.. lite "flow" känsla..
Japp, planeringarna har börjat för efterlängtade säsongen 2016. Då Andreas och Fredrik ska köra Vasaloppet på lagg, så blir väl det första loppet för nästkommande år..men så fort isen släpper så är det öppet vatten som gäller.
Precis nyligen så bokade jag och Fredrik upp oss på Loftahammar Endurance day
( www.loftahammarenduranceday.com ). Kanske världens längsta lopp titel..men väldigt utmanande och spännande lopp. LED har körts sedan 2013 och ökat stadigt. Miljön är fantastisk och möjligheterna till att göra ett fängslande och sporrande race är outtömliga.
Så nu är vi anmälda och siktet är inställt på rejäl kamp. 34 kilometers traillöpning och ca 9 kilometers openwater simning är krävande och sinnet bara bubblar i fantasieggande upphetsning över att ta sig an banan.
Nu ska jag bara ordna till en vettig våtdräkt som både går att springa i OCH simma i..
Det var ett tag sedan nu, men idag fick vi till lite tillsammans-gymnastik. Jag, Fredrik och Andreas planerade att springa lite längre som söndagstvagning. Ut till Fillinge, den lilla byn utanför...tja...allt, för att irra omkring i mark och natur.
Jag som kanske har större utvecklingskurva än de andra har hållit löpningen ganska kort ett tag nu och var allt lite orolig över hur jag skulle hitta hem efter att de sprungit ifrån mig. Vi har lite olika tempon i kroppen kan vi säga. I alla fall samlades vi vid 09:30 då Fredrik lyckats komma ifrån sitt ambulansjobb på morgonkröken och begav oss ut mot skogen.
Glada över att äntligen få till ett pass så gick benen bra, eller i alla fall skapligt även för mig initialt. Asfalt, in i skogsparti och mot Bankekind. Asfaltstugg och lite gråa moln som påpekade höstläget.
En liten sväng förbi den lilla byn, upp för en backe och runda sjöns norra ände. lite asfalt till och sedan en hel del grusväg. Stanna och mjukade lite, mest för min andningsfrekvens skull tror jag..slutade prata och det brukar vara en signal till de andra att börja värma upp defibrillatorn. Hade vätskeryggan med mig, inklusive lite energi som nödmat om jag skulle springa fel.
Fortsatte runt sjön, träffade ett par jägare och sträckte upp mig ordentligt så de inte skulle ta mig för något skadeskjutet vilddjur eller påkört halvavlidet ynk. Gick skapligt. De sköt inte i all fall..
Skrämde en hare här någonstans och strax efter, nästan vid den södra änden träffade vi på två älgar. Visserligen en bit bort, men jäklar vad stora. Snyggt löpsteg också för den delen..
Åter upp på lite asfalt innan grus och offroad för att komma hemåt. Lite stumt bitvis för min del medan de andra löpar-ässen studsade framåt med liknande de här gasellerna:
I alla fall, de släppte mig ett par med ett par km kvar och fick löpa i eget tempo vilket var nog nyttigt för båda..de ökade och jag sjönk relaterat till överlevnad.
Det gick inte så snabbt, men å andra sidan gör det sällan det när jag är med. Siktar på upplevelse och överlevnad istället..
De snälla grabbarna väntade i alla fall på mig innan de började äta...
Efter så bjöd husvärden Andreas på göttiga pannkakor och allmänt mys.
Nu när försäsongens och höstens mörker kryper över oss likt Morrans isande så kräver det ibland lite lite extra att ge sig ut. Sommarens sköna sol och värme saknas snabbt. Nästan så man glömmer bort hösteländets blöta kyla. Vilket kanske är tur..
Tror att det var legendaren Zatopek som sa: det finns bara fördelar med att träna i skitväder ".. Typ.. Och visst ligger det något i det. Man är ju lite nöjdare efter ett grispass där man kommer hem klippt dyngsur och skitig från topp till tå jämfört med ett glasspass (som iofs kan vara trevligt också) med lättsprunget underlag. Men riktigt glad blir man nog inte före man utsätter sig för lite jävelskap och omständigheter.
Idag: måndag, tom på energi, hällregn, becksvart, motvind, sur.... Tja ni fattar va?
Lyckades ge mig ut trots klippt osugen. Lufsade på och lyckades hänga i och efter ett tag så släppte det mentala oket.. Det är gött att köra skiten ur sig i skitväder. Jag tror att det ligger lite åt mina bokstäver kanske..att offra sig lite..att våga ge sig på sånt som man kanske inte skulle orka egentligen, eller uthärda..
Om jag var nöjd efteråt..eller lite lycklig kanske..?
Kikar lite på våtdräkt inför nästkommande säsong. Det har ju kommit ett par stycken som kan funka riktigt bra på swimrun och kanske något simlopp. Min nuvarande (Camaro) är svinbra för löpningen, men har rätt mycket att önska på simmet. Svårigheten är väl att det är lite personliga referenser som är avgörande på utrustningen då det gäller att mixa både simningen och löpningen. Liksom all annan utrustning så klart. Men våtdräkten är ju ganska avgörande för oss som har lite större utvecklingskurva..
Jag hade beställt den som Fredrik har på sig: Seal, men den fanns inte i min storlek så jag fick istället Camaron. Som sagt, skitbra att springa med men nästintill bromsande i simmet tyvärr. Fredrik var skitnöjd med sin så det var ju bra.
Från Amfibiemannen 2015:
Camaro och Seal dräkter, Merrell (grymma!) och Inov8 pjuck
Har kikat lite på Orca:s, HUUB, Zone3 och såklart Head som har flest dräkter på marknaden inom swimrun..men man skulle ju vilja veta lite vad som kommer inför säsongen. Likaså när det kommer till de andra smågrejerna som pullboy och paddlar..
Sedan skulle det ju vara roligt med en lång dräkt också..och kunna köra lite långsim..
Ett av Sveriges mest populära swimrun lopp, Amfiibiemannen, beslöt sig förra året att ställa in 2016 års race. Lite märkligt kan tyckas men det är inte helt utan utmaningar att rodda ihop ett så pass stort race. Men nu kom det nyheter om att det ändock blir race 2016. Vilken kul nyhet!
Jag gillar Amfibiemannen. Det var det första loppet som jag körde och då kunde jag inte ens simma..men med ett skapligt pannben och en vilja att uppleva så fixade vi till det. Amfibiemannen har ju rätt mycket sim och terränglöp som ändock är rätt snäll. Håll koll på deras hemsida för platserna kommer säkert att ryka snabbt.
