lördag 28 maj 2016

Ett litet försök att förklara swimrunkänslan

Vet inte riktigt varför jag kom att gilla swimrun..jag har varit rädd för mörkt läskigt vatten för att bli neddragen av äckliga vatten-läskiga-odjur som bara ligger och väntar på man ska komma simmandes..den känslan kan i och för sig komma över mig ibland när man är där ute. Man får tänka att jag kommer inte ge mig utan kamp i alla fall..och löpning, den har aldrig varit enkel för mig. Inte ens när jag spelade handboll som mest var det lätt.  

Ofta har löpning varit en bestraffning för något. Man kommer sist och då får man springa ett varv till...typ så..lite tråkigt kan man tycka. Tänk om man hade fått lära sig lite mer om löpningsteknik i skolan. Då kanske fler skulle tyckt att det var roligt att röra på sig. 


Från Borås swimrun förra året. 10 grader "varmt" i vattnet



Men jag tror att det är den där "köttar-känslan" i swimrun. Att du är helt ostoppbar. Att bara ösa på oavsett vad som kommer i vägen. Lite som när jag spelade handboll. Man kör 100 % oavsett vad som kommer i vägen. Du kan kalla det kakel, målgård, junior eller brygga..in i skiten barre´ och kötta. 

Det är inte så mycket finlir (på min nivå) utan mer upplevelser, man pressar sig och har det allmänt gött på resan mot målet. Även om det kan innebära lite svordomar, kräks, skavsår, rykta hårtofsar och annat längs vägen med såklart. 







Kommer man till ett dyhål till sjö så kör man igenom den, kommer man till ett berg så springer man över det..det behöver ju inte vara svårare egentligen. Man kan komma till en stilla vacker sjö också..och en söt äng med vackra blommor som luktar gott..bara att kötta på där med. 

För er som har orkat läsa något tidigare så har ni nog förstått att när jag skriver löpning så är det med dessa tecken på var sida: "  "   och samma med simning: "   " . 

Jag tar mig fram, men kommer inte stå på någon pall förrns vi inför viktklasser i konditionsidrotten, om ens då..En kul grej var att jag häromdagen var och sprang i Vidingsjö och hörde ett "tjenare Marcus" på långt håll. Såg inte riktigt vem det var, men var ju tvungen att springa dit och det var en gammal handbollskompis som kände igen "löpstilen"..hahaha. 

Angående simningen så har jag ju börjat med det ganska sent vilket visar sig tekniskt om man jämför med de som hållit på ett par år. Jag tar mig fram..men det är fantastisk känsla att dra rakt ut i en sjö mot nästa landmärke. 

Våga testa. Fantastiskt roligt! 



Men jag har kul och jag älskar den där känslan..


//Marcus

The legendary Huttekulla-hills

När det kommer till löpning och träning så ska man ju springa i backar. Det är ju en gammal sanning som faktiskt verkar ligga nåt i. Folk med mer kunskap i ämnet kan säkert utveckla det på ett lite mer "fint" sätt, men jag nöjer mig med att förklara att ibland är det rätt skönt att köra skiten ur kroppen så där så att man undrar vad tusan man håller på med och liknar en påse blöta muffins när saftflaskan har läckt i gympapåsen. 

Det behöver ju inte vara bergs-branter att springa i men lite lutning gör ju susen. Jag brukar säga att uppför dödar lungor och nedför dödar ben. För mig är det lite så i alla fall. Östgötaslätten är löjligt platt. Vi har små gupp, men man får vara glad för det man har och inte gnälla över det man inte har eller hur? 



Ute hos Andreas så finns det ett par bra pannbens-knäckar-backar. The Huttekulla backarna. Detta är åt ena hållet. Där vägen försvinner uppe vid skogsbrynet där fortsätter vägens stigning nästan lika mycket till..och åt andra hållet är det lika göttigt också.

I t-korsningen där vi står är det liksom lite plant som i en dalgång och sega knäckande backar att köra skiten ur både lungor, ben och mental stabilitet i.


Huttekulla



Gillar du utmaningar och har lite tid så kolla kartor och bege dig hit ett par timmar..Dina ben kommer älska dig..senare på året..


//Marcus 

torsdag 26 maj 2016

Råkade köpa en grej...

Jo, jag råkade köpa en ny klocka..ni som kanske har läst tidigare kan ha uppfattat att det satt en Suunto på en av mina armar. Men det blev ingen fortsättning med det. Passade inte mig alls..så efter mycket velande, läsande och allmänt googlande om tyckande, analyserande så inhandlades den med 1500 kr rabatt faktiskt!


Garmin Fenix 3HR


Det är den Garmin fenix 3:a som heter HR, och mäter puls på baksidan av klockan mot handleden. I lite djupare analyser så har man sett att den missvisar lite och att just intervaller blir svårt att hänga med i svängarna. Det gör inte så mycket för mig. Jag har med puls överallt och på min nivå så kommer det bara vara kul. 

Det finns en fantastisk genomgång av klockan på DC Rainmakers sida: www.dcrainmaker.com/2016/02/garmin-fenix3hr-review.html . Makalös på att gå helt bananas på massa olika produkter. 

Kan även rekommendera Riz, som har en youtubekanal och testar grejer han med: www.youtube.com/watch?v=frRNtAr2zbQ

Jag är i alla fall skitnöjd och det är faktiskt inte så ofta..





En del grejer är lite kul..till exempel återhämtningstid. Måste kolla hur den räknar ut det. Vila 31 timmar efter lite intervaller..va tusan?!


Min Vo2Max är enligt garmins hemsida rätt skapligt. Man kan ju lägga till att jag låter som ett slitet ånglok, + 40, + vikt...tja..o gnällig..

Ni förstår ju alla att den här kommer utveckla mig något enormt och rent av bli elitmaterial..eller nej inte riktigt. Men likt förbannat så vill man ju pressa sig lite, utveckla sig lite och i alla fall försöka. 


De har även lyckats vara så pass uppdaterade att den har fått ett eget segment i träningsvarianterna som heter "swimrun". Har inte hunnit testa den än, men känns roligt. 



//Marcus

lördag 14 maj 2016

Kolmårdstrailen - Östergötlands svar på Grand Canyon

Jo, idag begav vi oss alltså till Kolmården för att kämpa i Kolmårdstrailen och de beryktade skogarna där. Några har kallat dessa områden för Östergötlands svar på Grand Canyon..och lite sanning ligger det allt i det. Det är backar, backar och åter backar..fantastiska vyer och allmänt göttigt. Vi var även här föregående året med sol och värme som ackompanjemang. Lite visste vi vad som väntade oss ute i skogen denna gång.

Tyvärr så var vädret idag omkring 8 grader och lite småspik i luften så vi tog med teamets borg: The partytält. Första gången uppackat på 9 år..men med lite tejp så funkade det ypperligt. Skönt med lite vindskydd med tanke på höstrusket.



Camp Fillinge Ultra


Vi åkte 8 personer från Team Fillinge Ultra, där en av oss var barnvakt och således hade frisedel för löpning. Vilda som sprang i juniorklass modell mini körde järnet in i mål. Härligt att se barnen ta i så det håller på att spricka bara för att det är roligt! 



Vilda spurtar skrattandes och hejdlöst i mål! (i bakgrunden kan man se påläggskalven känna efter hur coolt det är att bära cape) 




Vem klär it bäst? 


Sedan sprang grabbarna i juniorsektionens 6 km där det troligen blev någon förväxling på något sätt..men Theo kom in på andra plats i sin grupp och Simon (som jag råkade anmäla i "fel" grupp) på tredjeplats i sin grupp + personligt rekord på både distans och tid! Lovande generationsväxling i teamet. 

Jag köpte ett par sprillans nya Salming elements precis innan loppet och kanske funderade lite för få gånger innan, men körde racet med dom. Man ska ju enligt sägnen aldrig springa, testa eller avvika från välbeprövad utrustning direkt på tävling. Men det funkade fantastiskt bra. Greppade överallt och var allmänt snälla mot mig. Kändes lite som att springa med såna där stålpiggar som isklättrare har på sig när de går uppför 90 graders lutningar. Sjukt bra!

Salming elements..the terrängdojja


Fick bara en bild på 50 % av junnisarna och det med Mr Uberschwester-capeman! 


Andreas och Malin körde milen och gjorde det med den äran. Andreas knep 4:e platsen och hade inte sprungit fel eller behövt stanna för toalettbestyr på vägen. Sånt är ju bra. Utveckling!



Andreas tassar lätt på foten




Malin kom in på en finfin 11:e plats på damsidan.


Malin dammar in 



Jag och Fredrik körde 21 km..eller tja klockan stannade på 19.9...men jag kanske genade i en del kurvor. Fredrik drog som en avlöning initialt, så honom såg jag inte mycket av. Lite som på bilden...

En taggad och en lite oädder..




Fredrik attackstartar och alla andra startar klockorna




Fredrik låg ett tag på 7:e plats men på grund av att han råkade köra skenbenet i ett berg efter ca 16 km så råkade jag springa om honom...såg ett blått linne och ett par tatuerade ben som jag kände igen. Men va fan...Fredrik!? Trodde att han tillsammans med resten av gänget höll på att ta ner partytältet och fikade i väntan på mig.  

Jag hann tänka att han nog överdrivit sin löparmage lite när han tar med en hel toarulle när han skall springa race..men det var en linda som någon snäll medlöpare hade langat fram till honom så att han kunde linda om sitt sargade ben. 

Jag snabbkollade om jag behövde bära honom i mål, ockulärbesiktade genom MEWS-kontroller* men han såg ut att klara sig med den korta konversationen vi hade. Så jag försökte tassa på så gott det gick. Jag lyckades att hålla honom bakom de sista metrarna. Fredrik kämpade på med sin sargade kropp och kom i mål ca en halv minut efter mig..när han egentligen brukar komma en halvtimme före mig. Bara "lite" besviken. 


bild
vissa av kontrollerna jag gjorde på Fredrik var lite knepiga..



Fredrik..oftast du är mycket bättre och så...MEN JAG KOM FAKTISKT FÖRST I MÅL PÅ LÅNGA STRÄCKAN I TEAMET!



JAG KOMMER IN FÖRST I MÅL AV TEAMET PÅ LÅNGA STRÄCKAN


Fredrik kommer svärandes kämpande i mål



En av de mest knäckande sakerna som jag har upplevt är faktiskt att komma in, höra hejaropen och allt skojsigt..för att strax vända precis åt andra hållet mot mål och springa bortåt ett träsk istället för att stappla i mål. Även om jag har en förkärlek till träsk, mölj och gegga så kräver den sista kilometern mer än de första ca 2 milen...den har ni gjort snyggt för pannbenet Kolmårdtstrailen! 


Enormt krävande löpning bitvis. Roligt, men krävande. Roligt med stiglöpning, backar och träsk. Fantastiska miljöer att springa omkring i. Stort tack till Salming Running för möjligheten att få plågas ett par timmar i härliga kolmårdsskogen. 8 grader och småspik är inget man drömmer om men i det här sällskapet så skiter jag i vädret. Kul att träffa Påläggskalven Oskar och superhjälten Frida Södermark också. 


Härligt gäng alltså!





//Marcus 




tisdag 3 maj 2016

Vad härligt ändå!

Gött väder och lite swimrun i Roxen idag. Denna tämligen grunda pöl av stenar och alger har ändock närhet som tillgång för vår verksamhet.
Självklart körde jag med cape


Idag var det ca 20 grader i luften och kanske 10 i vattnet. Initialt huttrigt, men efter ett par meter helt ok. Förvånansvärt vad snabbt man vänjer sig. Vi hade ett gäng svanar som kontrollerade oss. Ganska skeptiska men på avstånd inte sarkastiska. 


Lättviktarna körde med korta ben medan jag avvaktar med klippet. Jag måste ju klippa såklart, även om Head:s modell Rough är väldigt skön att springa i. Vi körde utan pullboy, men med spadarna. Jag hade lagt in lite liggunderlag på låren som funkade rätt ok.

Det var faktiskt skönt att doppa huvudet och ser verkligen fram emot lördagens batalj i Borensberg swimrun!




over änd ut

//Uberschwester and his musqeteers

lördag 30 april 2016

Snart dags för Borensberg swimrun

Nästa helg är det dags för Borensberg swimrun ( www.borensbergswimrun.se ) ..vi körde förra året som var premiär för det loppet.



100 spänn, enkelt och mysigt. Det finns även i år två olika längder. En lång på ca 16 km löp och ca 3 km sim och en kort ( ca 1 mil löp och 1 km sim om jag inte missminner mig.



I år är kanske inte distansen det som är utmanande utan mer kylan i vattnet. Förra året så blev den långa simningen på ca 800 m rätt kylslagen. Det som var värst var nog fingrarna, varför jag i år har köpt neoprenvantar. Hoppas att slippa spontan tappa naglar efter på det sättet. Man ser så fånig ut utan naglar på fingrarna har jag märkt.







Ännyhow -- kolla in på sidan och häng med! man kan köra singel-race eller som kanske som vi som räknar med att köra tre parts race. Ultragrabbarna får dra mig på löpet och nu när dom är två så kanske dom orkar och samtidigt så drar jag dom på simmet..


//Marcus


tisdag 26 april 2016

Härliga bilder från Bergslöparnas race: Trail och Mustasch


"äntligen" så kom det upp lite bilder från Trail och Mustasch. Några var riktigt bra..här är ett axplock från vårat team..om du vill kika mer på sköna trailbilder så kika in på www.bergsloparna.se



Fredrik undrar hur magen kommer bete sig under loppet



Pirret innan starten..


Starten för 28:orna har precis gått. Exemplarisk stegföring




Fredrik kämpar i backen med ca 8 km kvar av loppet


 Malin springer skrattandes



Andreas sliter


 Hur kan man annat än vara glad i sån här miljö?




Kämpandes in i det sista



Ultra


Zooma in dom ögonen lite...ser ju helt ...glädjefylld ut ju..



 Älskart







 De som skulle springa långa sträckan hade det kämpigt i backarna..



Fotocredits till Bergslöparna.


//Marcus 




söndag 24 april 2016

Stångån Swimrun

Jajamensan, idag körde vi ett pass till med sim och spring. Lite mer kylslaget då det bara var 6 grader i luften och knappt hälften i vattnet. Det kändes lite värre än förra gången, men kanske mest på grund av att vi simmade lite längre sträckor.



till slut blev det ca 900 m sim och 5 km löpning. Skönt att känna på känslan i alla fall. Det är ju hursomhelst väldigt annorlunda att simma ute jämfört med bassängen..


Foto cred till Mårten Westlund (tror jag)

Testade idag med att köra med avklippta liggunderlag som flythjälpmedel under våtdräkten. Funkade skapligt i vattnet även om det kanske finns ytterligare bättre alternativ för det.

 Under löpningen kändes de inte av alls. Dock skönt att inte behöva "släpa" omkring på en pullboy. Dubbla luvor och örenproppar fick det bli, så huvudet klarade sig ok. Värst var nog fingrarna som domnade bort efter några 100 meter och börjar återfå känseln ..typ nu 3 timmar senare.. ; )









//Marcus

fredag 22 april 2016

Sturefors triathlon

Ville slå ett slag för Sturefors triathlon. Ett lopp som kördes första gången förra året. En variant på de "mini-triathlon" loppen som vi faktiskt har ett helt gäng av här i Linköpings omnejd. 

Det hålls med start vid Sturefors badet den 3 juli, med start vid 14.30. Det roliga är ju att alla kan vara med. Oavsett träningsbakgrund och nuvarande form. 

300 simning, 18 km cykel och 5 km löpning. 

- Du kan simma 300 meter. Oavsett om du crawlar med våtdräkt eller simmar fjärilsim (vilket i och för sig vore sjukt imponerande)

- Du kan cykla 18 km. Oavsett cykel så klarar du att trampa dig fram knappa två mil. man kan ha en racerhoj, men likväl så kan en gammal klassisk cykel i järn funka på den distansen. 

- Du kan springa 5 km. Det behöver inte gå fort, det behöver inte vara snyggt. Men du fixar det. Spring ett tag och gå lite, spring igen..det funkar. 




Man kan ju alltid skicka ut en utmaning till kompisarna, så har ni ett mål för gänget..

Nytt för i år är att man även kan dela upp loppet och tävla i lag. En person per delmoment. Kul att köra tillsammans.

Andreas och jag körde första upplagan och det finns att läsa lite mer om här: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2015/07/sturefors-triathlon-tavling.html



//Marcus

måndag 18 april 2016

Testschwester testar - Merrell all out crush light

Nu på vårkanten hade jag turen att få testa ett par skor från Merrell. Deras nya terräng sko All Out Crush Light. En lätt sko gjord för terräng och utanför terräng. Kanske även siktar på att ta mer marknad i swimrundjungeln där materialet fortfarande är i sin linda. Sporten i sig har ju fullkomigt exploderat de sista två åren. Specialgrejer både på våtdräkter, paddlar och skor.

Jag har haft lite problem med en hälsena vilket gjort att de lång-långa passen tyvärr inte blivit av, men jag tror att jag har kört dessa i dess rätta miljö ändå. Smärtan har initialt varit hanterbar och verkar nu peppar peppar inte påverka.


 Röda och fina innan testet


 Symmetriskt placerade osymmetriska dobbar på 5 mm


Den versionen du kommer se...



Så här står det i produktbeskrivningen: 
Smidig och lätt terrängsko med snabbtorkande och ventilerande ovandel. Förstärkning i framfoten och UniFly™ mellansula ger optimal bekvämlighet för fötterna. 
Merrell All Out Crush Light är en sko för dig som gillar hög fart på varierande underlag som sten, löst grus och branta backar. Skon är klädd i snabbtorkande och ventilerande material, samt sömlösa överdrag som ger stöd. En skyddsplatta i framfoten förstärker den del som är utsatt för både stenar, rötter och snår. Mellansulan med UniFly™ är både responsiv och behagligt dämpande. 
M Select GRIP i yttersulan ger bra grepp i svår terräng.

Specifikationer:

- Ovandel: Mesh, överdrag av syntetmaterial
- Mellansula: UniFly™
- Yttersula: M Select GRIP
- Nivåskillnad tå-häl: 7 mm (lite underligt då det ibland står 6 mm också..kanske spelar mindre roll i praktiken) 



Jag testade ju ett par Merrell även förra året; All out Peak:


Storebror

Den är betydligt grövre och robustare än årets sko. Större skydd för foten och således även lite tyngre. All out chrusch light är en lätt sko som sitter mycket bra på foten. Mina fötter ser ut och påminner lite som simfötter. De är ganska platta framtill och plaskar lite lätt när man går. Jag har känt att vissa smalare skor blir att jag får rulla ihop yttersidorna på fötterna inåt som en rulltårta typ. Visst, det går bra ett tag, men i (rulltårte-) längden blir det sällan skönt eller trevligt för någon med sån lösning. 

Att ha en bredare träffyta gillar jag. Ultragrabbarna i TFU (Team Fillinge ultra) gillar smalare skor..men jag, The Traktorlöpare vill ha mer yta för att må bra. 

Crush light är på intet sätt breda som snöskor om du får den bilden framför dig, utan smidig och nätt ändå. Jag har sprungit både transportlöpning på grus-asfalt och träsk-stig miljö. Skon levererar beroende på hur din försäsong sett ut, men du kan inte klandra skon för dåligt förarbete. Min löpning stegras bitvis nu och jag ser en ljus framtid, typ. 

Hälkappan är mjuk och följsam. Lästen skyddar bra, den ger en ombonad känsla. Tåskyddet funkar bra om det är där som man stöter i. Det kanske är lite kort upp på foten, men det gör ju att skon blir mjukare och mer följsam. Jag har ibland fått stenskott uppå tårna och det där oskyddade området strax ovanför där tårna fäster i resten av foten. Det gör ont utav helvete och finns ingen sko förutom graninge som skyddar där. Plösen sitter som en smäck och skon har ingen innersula som halkar omkring. Man kan tro att det skulle skapa friktion och skav, men jag har inte känt av något av det. Det nät som går runt skon är genomsläppligt och luftigt. Men det är kanske där som skon har sin svaghet om man ser till hållbarhet över tid. Det känns robust och rejält, men jag kan tro att vassa stenar under vatten eller buskage kan tära på det. Får utvärdera efter säsongen. I alla fall en riktigt skön sko att ha på sig. 


Skitiga skor är glada skor


Gummiblandningen under skorna som är gjorda för terrängen verkar vara en historia för sig. Alla skofabrikanter har sin mix. Merrell har lyckats bra på de flesta underlag. På grusväg och asfalt så är de som vilken sko som helst. Följsam och smidig. Man känner inte av dobbarna utan de arbetar som en helhet tillsammans trots den tunnare sulan. 



Äska stiglöpning


Jag upplever att det är inne på stigarna som de trivs allra bäst. Riktigt bra grepp över rötter, snabba hit-och-dit spring, upp och nedför inga problem. De enda tillfällena som jag har upplevt som en utmaning är mossbeklädda regnblöta stenar. Då har jag känt att greppet inte riktigt varit super-mega bra, utan har fått tassa fram. 

Men om man tänkte exempelvis swimrun..hur längre springer man på hala klippor som alla tjatar om? totalt 100 m på ett lopp över 35 km?? så jag känner nog att just de metrarna kan jag ha överseende med att ta det lugnt. Det är inte där som jag tappar farten.  

Vissa skor som man får på sig liksom vill springa av sig själva. Ni vet att man liksom inte kan stå still för att man bara vill lite till framåt. Det här är en sådan sko. Den vill röra på sig och den vill framåt, utåt, bortåt. Skön känsla när man får lite hjälp av skon. Jag vet inte riktigt vad som gör det. Men vissa skor bara skapar den där känslan. Det blir ju så mycket roligare löpning då. 



Rätt terräng


Jag var och hittade nya stigar häromdagen. Makalöst roligt och med de här skorna på så var det lite extra roligt. Inga problem med nåt. Min häl och hälsena har inte sagt till om några problem sedan jag började springa med de här skorna. Jag tuggade på, småskrattade och verkade nog allmänt psykotisk. Men sånt väder och den miljön...gooddaammiitt!! Det går ju inte så fort när jag springer, men i terrängen så tuggar jag faktiskt på. Jag tänker att jag ger oss traktorlöpare ett ansikte, typ..som en "Grålle"..



Perfekt miljö för All out crusch light



Summering: 


Utmaningar för all out crush light: 
Man kan ju ifrågasätta vissa saker som till exempel "vanliga" skosnören på en terrängsko. Kanske spelar inte det någon roll för mig i praktiken, och det är ju inte så svårt att byta heller om man tänker på gram, distans och swimrun. Nu är ju inte 3 gram hit eller dit det som fäller avgörandet för mina upplevelser så det spelar inte någon roll i praktiken. Å andra sidan så är de svåra att slita av..vilket jag har gjort med andra skosnören..så det kanske ska vara på plussidan också. 

Att inte ha fullt grepp på hala stenar kanske ska stå under nackdelar också. Det finns säkert dom som har bättre grepp där. Jag kan ha överseende med det också då det är ganska liten del jag springer på just det underlaget. Kör man swimrunlopp så är det egentligen bara upp på vissa klippor som det kan vara knepigt och det rör sig ju inte om så många meter så sånt skiter jag fullkomligt i. Viktigare att ha en sko som du trivs med och som funkar på distanserna mellan vattenpölarna. 

Att de är lätta bidrar ju även till att skyddet blir sparsammare. Beroende på underlaget så kan det kännas. När jag sprang på stenunderlag så känns de vassaste stenarna ibland igenom. Beroende på vilka underlag man ska springa så får man ju välja vapen efter striden. Ska man springa bland mycket vassa stenar så kan jag rekommendera storebror istället. Där kände man inte något under fötterna. I crush light så får man mer känsla istället för bandvagn. 


Fördelar med all out crush på fötterna: 
I terrängen som stigar, grus och träsk så är de fantastiskt bra. De funkar på asfalt också, men det är inte den rätta miljön. Härligt grepp hela vägen och följsamt som en våg. Lagom skyddad fot utan att bli för tung. Jag tror att den här skon kan passa lättare löpare också. Förra årets modell kändes mer robust, men också kanske tung för de snabbaste grabbarna och tjejerna. Känslan när man springer är viktig tycker jag. De här levererar glädje i löpet och vill verkligen framåt av sig själva. De vill inte stå still. Skön känsla. 




//Testschwester