Fysisk och mental härdsmälta

Hej, Lisa här!
Jag har glömt mitt inlogg till bloggen så kapade Fredriks konto för att kunna författa ett litet anspråkslöst inlägg. Spännande, trodde jag. Men det visade sig att han inte har en enda snuskig hemlighet i inkorgen.

På grund av fysisk och mental härdsmälta senaste veckan har jag haft ett 7dagars ofrivilligt träningsuppehåll. Men idag, äntligen, blev jag utdragen på fantastisk terränglöpning med delar ur Team Fillinge Ultra. Eller fantastisk och fantastisk var en lätt överdrift kanske. Miljön och sällskapet var av högsta kvalitet men min löpning var allt utom njutningsfull. Ni vet den där känslan av att man (trots gedigen motionärsbakgrund) inte har tränat en dag i sitt liv tidigare. Den känslan. Fy fanken alltså. Jag övervägde flertalet gånger under den första halvmilen att sluta träna helt för att istället ägna återstoden av mitt liv till att äta chips och vältra mig i självömkan. Turligt nog gick det över som det så ofta gör när man rört på sig en stund.
Stort tack till herrarna som hade tålamod med mitt långsamma tempo och flåsande i bakhasorna.
Det blev tillslut en runda på ca 13 km.
Så nu är jag officiellt igång igen.

En snutt längs Roxens strand

Fredrik, min make och gruppens ungtupp, hade rekat ut en för mig och Andreas ny löpsträcka. Turen startade längs Roxens strand, tog oss förbi den nedlagda anstalten och vidare igenom närliggande skog. Det är fascinerande hur varierande miljöer vi fick beskåda under det ändock ganska begränsade geografiska område vi befann oss i. Bitvis var det stenig, mycket rotig och teknisk terräng medan det ett par kilometer senare avlöstes av ett frostigt kalhygge och avslutades med lite mossig trollskog. Det är nog det jag älskar mest med löpningen. Allt man får se på vägen.

Jag har hamnat på efterkälken men låtsas att det var pga fotograferingsåtagandet

 Efter avslutad löprunda var det dags för teamträff med samtida planering av tävlingsagendan för 2017. Vi kom inte så långt men säsongen kommer i alla fall inledas med Trail och -mustasch loppet i Borensberg i april och avslutas med Tjurruset i Stockholm i oktober.
Däremellan har vi som målsättning att genomföra 3 swimruns, 3 thriathlon och 4 löplopp per individ. Fast så mycket som möjligt ihop då. Andreas och Fredrik skall också ge sig på Ironman Kalmar och jag och Marcus vill springa var sitt marathon under säsongen. Det problematiska är att vi måste typ arbeta nångång också och umgås med barn och övrig familj. Inte helt enkelt men vi brukar lösa det.

Obligatorisk team-träff-fika med ostkaka och vispgrädde

Vi vill gärna upptäcka nya platser och tävlingar så tar tacksamt emot tipps/förslag i kommentarsfältet med Era absoluta favoritlopp. Stora som små och korta som långa.

Önskar Er en fin vecka!

Jag vill ju bara träna träna träna träna träna etc

Men det funkar inte just nu pga av en elakartad förkylning. Snor, hosta och fysisk ynklighet är det rådande tillståndet i kroppen, även om det är bättre idag jämfört med i förrgår. Bättringen går dock för långsamt och jag blir otålig och rastlös över att inte kunna vara i den rörelse jag vill.

Tog mig i kragen och åkte för att storhandla i alla fall. Hittade färsk ekologisk gurkmeja som slank ner i vagnen. Har tidigare testat att bereda den extremt hälsobringande jamu-juicen som enligt samlad expertis ska vara som nitroglycerin för immunförsvaret. Alltså på ett bra sätt. Liksom riktad sprängverkan. En dödstjärna på immunförsvarets sida i kampen mot vådliga inkräktare. Testa gärna nedan recept som är hämtat från Jonas Parandian. Ni vet han, NaprapatJonas, som kryper som en ödla, förespråkar minst 15 min huksittande per dag och har ett skönt lite annorlunda synsätt på prehab och rehab länkat till rörelseapparatens dysfunktion.

Jamu-juice

4 kvistar gurkmeja - skalade och rivna
1 bit ingefära - skalad och riven
1 tamarind - kan vara svårt att hitta, jag hoppade över den
Sjud med 1 liter vatten, ca 20 min
Mixa - hittade du tamarind så ta bort den innan du mixar
Smaksätt med honung, någon msk, och saften från 2 lime
Sila och häll upp i flaska och förvara kallt
Föreslagen dos är ca 2 dl per dag

Juicen färgar allt den kommer i kontakt med, så iaktta stor försiktighet. Mixa för bövelen inget som är varmt i en blender eller liknande - det kokar liksom över. Har jag hört.

Färsk gurkmeja

Juicen är inte god men blir säkert mindre otäck om man överdoserar honungen mer än jag gjorde vid den första beredningen. Nu i em blir det mer honung vill jag lova.

Keep up that good immune-spirit!
/Andreas

Nilssons återblick - första plats

Äntligen, tänker vissa. Slutade läsa för länge sedan, menar andra.

#1 - Borås triathlon på halv ironmandistans, 5:30:19, tillsammans med Fredrik

Solklar etta! Kanske inte för att det var så kul hela tiden, för det var det verkligen inte. Det var i ärlighetens namn jobbigt men på ett annat sätt än jag upplevt under långa löptävlingar. Här upplevdes en matthet i kroppen som om en dag på stranden kombinerats med dagarna efter någon enterit eller annan urlakande sjuka. Ingenting var egentligen fel men inte heller helt rätt. Vartefter halvtimmarna lades bakom mig så togs successivt udden av den där goa känslan av att man är stark hela tiden och kan fortsätta trycka på. Kroppen var svårövertalad och benen kändes inte riktigt igen. Mentalt blev det en kamp. Tankens resan var en spiral nedåt som ändå vände riktning och istället blomstrade ut i lycka och sann tacksamhet över att kunna springa med skaplig fart de sista 15 km. Märkliga erfarenheter som är svåra att sätta ord på.

Simning är ju grenen som kommer ju först i triathlon, som bekant, och där gick det helt ok. När tävlingen gick av stapeln var 2 km väldigt långt för mig att simma och även om det ju alltid är rätt långt så var jag i alla fall riktigt nervös över både ork och navigation. Lyckligtvis gick det bra och jag kom upp ur vattnet strax efter Fredrik. Snabbt byte i T1 och ut på cyklingen. Ny cykel och allt. Fort skulle det gå. Nja det kändes inte så efter ett tag. Benen svarade inte sådär som jag önskat. Men framför allt - det var jäkligt backigt! Vändbana innebär ju att uppförsbackar ut blir nedförsbackar hem men det vet i tusan! Jag kommer mest ihåg uppförsbackarna. Regnet var rätt så ok även om det bitvis hade varit skönare med någon grad varmare. Det fanns vätska och bars att fylla på med men jag nyttjade tyvärr inte dessa i någon större utsträckning. Möjligen fick jag betala för det senare då tävlingsfokus sjönk och benen segade till sig.

När de nio milen var avklarade var det skönt att få byta till löpningen. För om cykelmomentet hade varit svårt att få till så skulle väl löpningen åtminstone vara som en promenad i parken - det var ju löpning jag kunde liksom. Den fortsatta mattheten i kroppen var lite chockerande och löpsteget under de första fem km var allt annat än snyggt. Fredrik och jag hade startat löpningen ungefär samtidigt och efter ett tag slog vi följe och blåste av den interna kampen. Troligen var det den dagens mest kompetenta och vinstgivande beslut - mentalt blev det lätt eftersom vi sprang och pratade nästan oavbrutet från km fem till tjugoen. Vi formligen sveptes fram av Malin och Marcus som ständigt dök upp och hejade på oss. Deras taktik var beröm, glåpord och osanningar, men det funkade bra. Pojkarna i Salmingtältet hejade på utan förolämpningar och Colting/Lilja pushade alla vid varvningen. Stor del av löpningen var riktigt fet! Löpningen tillsammans med Fredrik var helt klart topp 3 av alla löpningar jag gjort i olika sammanhang - vi hade så jäkla roligt och kände oss så starka. Vi startade i drygt fem-tempo och öste så småningom på i strax under 4:30 per km. Det är helt ok.

Tävlingen på halv ironmandistans gjorde att Fredrik och jag anmälde oss till Kalmar IronMan. Helt klart öppnade Borås Triathlon våra ögon inför uppgiften. 5:30 på halv IM är långt ifrån snabbt och ändå kände vi oss i hygglig form men fick istället slita rejält. Nästa gång är det dubbel distans som står på menyn. Uppgiften framkallar en viss känsla av skräck och då är väl uppgiften i allra högsta grad adekvat!

HÄR anmäler du dig till Borås Triathlon, nu med en sprintklass också.

Prerace

 

 

Kul utan hjul
 

Tävlingsledningen närvarade hela tiden i mål

 

Bristfällig uppdatering av skorna - hallå Officerat och Påläggskalven!?

Bubblare till top-fem-listan kan göras lång. Under ett år hinner man med rätt så manga olika tävlingar och alla har sin glans. Björkfors sommarcup var charmig. Formen min var usel, steget slött och sinnet svagt. Lyckades ändå vinna hela serien i M40-klassen. Motståndet var väl kanske inte det bästa. Fredrik kom före mig i mål vid tre tillfällen vilket inte inträffat tidigare. Det var han definitivt väl värd! Bara det inte händer igen. En annan bra grej är att vi har vår alldeles egna Team Fillinge Ultra-flagga. Tillblivelsen har stötts och blötts ett tag men till sist anlände den så vi kan markera ut vår närvaro i olika sammanhang. Bilder kommer under 2017. Nilssons Vetenskap (HÄR) tog sina första stappliga löpsteg under senaste delen av 2016. Utveckling kommer att ske under 2017 och 2018, men grejen är att jag har samlat mina föreläsningsuppdrag inom forskning, sedering och narkos med att erbjuda individanpassade träningsprogram för löpare. Till stor del efter individens specifika önskemål. Vill man inte springa intervaller ska man ju inte göra det! Idag baserar jag kunskapen som behövs på min egen erfarenhet och på forskningsresultat. Under 2017 kommer jag kunna lägga till specifik utbildning till mitt CV. In progress så att säga. Sturefors Triathlon var också precis strax utanför topp fem och likaså Gammalkils Triathlon.


Det var mina tillbakablickar. Nu blickar vi framåt i stället!

Keep up that good 2017 spirit!

/Andreas

Nilssons återblick - plats två

Så till sist, den näst sista delen i Nilssons återblick.

#2 Tjurruset - terränglöpning strax utanför Stockholm, 10 km, 59:57

Denna tävling som är hat och kärlek. Som är hopp och förtvivlan. Som är löpning och lerinpackning. Som bara måste prickas av en gång per år. Flera gånger under de 10 km hinner man förbanna sin start. Blodet rusar, leran klibbar, vatten kyler och syran svider. Obönhörligen.

Tjurruset är starkt förknippad med Team Fillinge Ultra tillblivelse, en kylslagen oktoberdag för åtta år sedan. Marcus, Fredrik och jag åkte efter viss övertalning inkluderat tusen nålar upp till en grusgrop i Stockholmstrakten för att testa ett terränglopp som verkade lite kul. Märkligt nog var det en då icke-löpande Marcus som drev på (läs tvingade) och anförde att "det är kul eftersom man blir väldigt smutsig". Men någonting i den krispiga höstluften eller den lösa sanden som skulle forceras i branten upp ur gropen triggade vår lust till äventyrslöpning. Vi organiserade oss även efter den där första tävlingen. Började springa lite tillsammans då och då, tittade på fler tävlingar att göra, spånade fram gemenskapen i Team Fillinge Ultra och fortsätta att besöka Tjurruset år efter år i större skara; fruar och barn hängde på allt eftersom. Och tja, på den vägen är det, Team Fillinge Ultra bara rullar på.

I mitt tycke är ett bra Tjurrus löpbart till 90 % adderat 10 % enstaka naturliga hinder såsom träsk, sand, vatten eller liknande. Banan får gärna vara krävande och utmanande men det ska ändå handla om löpning. Är hindren för många eller så beskaffade att det bildas kö så handlar det om något annat än en löptävling - det blir istället hinderbana, Obstacle Race, Toughest eller nåt liknande. Jag avskyr sånt. Förstår inte vitsen med att blanda icke-löp-element med löpning, det blir konstruerat och abstrakt. Hitte på liksom. Enstaka år har Tjurruset snuddat vid det här konstruerade och hindren, eller egentligen flaskhalsarna, har tagit över. Köer har skapats och det har inte gått att springa även om man har haft både viljan och orken.

I höstas gick det bra. Normalt brukar min tid hamna mellan 55 och strax under 60 min. 55 minuter betyder att det har varit extra löpvänligt och närmare 60 min indikerar en tungsprungen bana med backar, sand, vatten eller något annat som suger musten ur benen. Alla utom ett år under 60 min är min svit. I år plats 22 vilket känns riktigt bra.

Hat-kärleken, tiden och placering bidrar till plats nummer två på listan. Allra tyngst väger ändå att vi var där alla tillsammans och att det var fint väder. Gemenskapen, några Snickers, äggmackor och kaffe förenar som få andra ting. Det känns bra i kropp och själ. Team Fillinge Ultra.

HÄR kan ni kolla Tjurrusets hemsida.

Under solen reser sig en riktigt go backe

Stillsamt innan start



Slappar

Brådis till start

Junior och senior

Springer ju nästan enbart i Salmingskor men Tjurruset innebär Icebug.
För min del finns inget lämpligare.

Team Fillinge Ultra

Plats ett kommer snart.
/Andreas

Nilssons återblick 2016 - plats fyra och tre

Nu fortsätter fem-i-topp-listan över årets höjdpunkter i tävlingssammanhang.

#4 Öppet spår - skidor, Sälen till Mora, 90 km, 8:05:00

Perfekt väder och perfekta spår. Perfekta skid-mates inför och under färden i bröderna Wirenmark. Förutsättningarna kunde knappt vara bättre. Ner mot minus 10 grader vid start och utlovad sol och klarblå himmel på väg till Mora. Historisk mark och en tävling som liksom utgör en del av nationalarvet, skidåkningen finns i generna. Vasaloppet (även om vi just åkte öppet spår) som är känt över hela klotet och lockar hundratalet nationer att åka skidor i Gustav Vasas spår. Klart man ska testa det här nån gång!

Kunde ha tränat mer. Kunde försökt att bygga överkroppen något i alla fall. Kanske staktränat i alla fall. Kom verkligen inte helt oförberedd men inte heller redo för utmaningen. Lite slarvigt kan tyckas men jag tycker inte att det är så roligt med skidåkning egentligen. Varför då åka 90 km överhuvudtaget?! Jo just för att få göra det, för att kunna kryssa Vasarutan. Och kanske lite grand för att jag sprungit Ultravasan 90 km.

Det blev några sega timmar i spåren mot Mora och de lätträknade träningsmilen på skidor var för min del verkligen inte tillräckliga för att njuta av upplevelsen eller för att göra en bra tid. Men jag tog mig i mål. Jag skadade mig inte trots flertalet urspårningar. Jag lyckades undvika att få spårgrannens skidspets inkilad mellan revbenen in i höger lunga i samband med de många omkullåkningarna. Inte heller överansträngde jag någon kroppsdel som hindrade mig från träning efteråt. Alltså, på det stora hela riktigt lyckat!

Jag hävdar att man ska göra Vasaloppet/Öppet spår om man ska kalla sig konditionsidrottare! På en värdig plats fyra alltså. Och ja, Wirenmarkarna kom ca fem minuter före.

Glada innan start

Kass skärpa men inte helt nöjd

Läs mer om Öppet spår 2016 HÄR.

#3 Ekängen Triathlon - sprintdistans 300 m - 18 km - 5.5 km, 58:21

Runt Linköping finns material för en hel sprinttriathlon-cup. Gammakil, Björsäter, Sturefors och Ekängen. Det finns säkert fler. Ofta är stämningen på dessa amatörevenemang uppslupen och gemytlig. Även om den största andelen tävlande är amatörer så finns en del som kan stoltsera med semiprofessionell status. Att titta på vilken cykel som rullas mot T1-området för att bedöma just sådan statustillhörighet är vanskligt, eftersom nästan hälften av de tävlade har cyklar som inte riktigt ser ut som cyklar och därtill kostar som en hygglig bil. Miljön är trots det familjär och inkluderande!

Mina minnen från tävlingen är lite rosaskimrande även om simningen bjöd på svårt motstånd. Hård vind och stökig sjö. Därför kortades simningen av till ca 300 m. Kanske blev det till slut ännu kortare. Fullt tillräckligt var det i alla fall. Förstås hård vind under cyklingen också men vad gjorde väl det - jag hade ju mina nya hjul på hojen. Ett sant nöje att trampa på och veta att bara hjulen resulterade i en tidsbesparing på kanske så mycket som 30 sek! Löpningen var om möjligt ännu bättre och jag kunde komma ikapp och förbi tillräckligt många för att sluta som tvåa i motionsklassen. Sånt värmer ett amatörhjärta.

Blåsigt och vågigt

Här är jag faktiskt väldigt glad

Anmäl er till Ekängens utmärkta triathlon HÄR.

Återkommer inom kort!

/Andreas

Nilssons återblick 2016 bäst av fem - plats fem

God fortsättning!

Är en bra inledning så här på juldagen. Hoppas att gårdagen blev precis så glimrande som ni önskat och förtjänat! Hoppas också att ni alla har lyckats att varsamt balansera det traditionsenliga överätandet med pliktskyldigt motionerande. Den av samvetet påtvingade promenaden eller löprundan efter att ha ätit bara några för många knäck, ägghalvor med räkor eller skinksmörgåsar, ja endast fantasin sätter gränser för överätande. Det är bara jul en gång per år och det gäller förstås att hålla fanan högt i sina paradgrenar, vad än de må vara.

Eftersom nyåret nalkas och det då traditionsenligt ska sammanfattas och listas på längden och bredden så kommer här en topp-fem-lista som på olika sätt ska sammanfatta ett vansinnigt innehållsrikt 2016.

När man blickar tillbaka ett år genom att bläddra igenom foton, titta på anmälningsbekräftelser till tävlingar och ögna igenom de tidigare inläggen så överväldigas man av hur mycket som egentligen ryms i 365 dagar. Mycket glädje, svett och kämpande. Också mycket av ingredienserna gemenskap, utflykt och att umgås med vänner. Träningarna inom Team Fillinge Ultra är starkast länkade till de här positiva och uppbyggande upplevelserna.

Men för min del rymmer konditionsåret samtidigt negativa uttryck - tankar på att bryta och kasta in handduken. Allra mest renodlat under en tävling, vilken som helst. Det är märkligt, men nästan alla lopp jag genomför fulländas genom att tänka så - "ge upp nu för fan". Då som först övergår aktiviteten från att bara vara rörelse och energiomvandling till att nå den ädlaste formen av rörelseaktivitet, nämligen TÄVLING. Tävling är på riktigt. Tävling är det tydligaste målet med träningen. Tävling skiljer sig från träningen genom att vara en produkt av det senaste och egot. Det högre syftet är att flytta sina gränser, att våga satsa och att lita på sitt kapital. Tävling är himmel och helvete. Tävling gör ont men kan vara alldeles saliggörande strax efter målgång. Jag tror att de negativa tankarna som tänder neonskylten "GE UPP" i mitt huvud, för min del också fortsättningsvis kommer finnas där. Tankarna ska övervinnas, liksom för att bevisa att jag är värdig. Demonerna ska besegras för att jag ska nå målet. Att demonerna ska besegras behöver förstås inte innebära att jag når målet nöjd, inte alls, men ändå, jag kom fram och jag gav inte upp! Vilket motsvarar övergången till Nilssons nyårskaramell på femte plats:

#5 Trail och Mustasch - terränglopp strax utanför Motala, 28 km, 2:31:57.

Se tidigare inlägg HÄR.

Rätt så långt men framför allt väldigt kuperat och därmed slitigt lopp. Många höjdmeter på stigar och vägar som suger kraften ur varje löpare. Väldigt roligt och snyggt arrangerat. Placerar mustascher och terränglöpning på pedestal. Det är vackert. Kommer också ihåg en uppsluppen och avslappnad bespisning hemma hos Fredrik efteråt och sånt förgyller ju lite extra.

Den trista minen kommer av att jag råkade springa fel med några ynka km från mål och tappade således flera minuter och som jag kommer ihåg det två placeringar. Dessutom trodde jag att formen var bättre och att jag skulle springa snabbare, högre, bättre och finare. En helt legal surhet alltså, men också lite löjlig.

Bergslöparna hittar ni HÄR.

Bilden av besvikelse

Plats 4 till 1 kommer inom kort. Jag har inte ätit köttbullar, prinskorv eller lax på flera timmar nu så det är bäst att avbryta skrivandet för en stund.

Keep up that good eating & running!

/Andreas

God Jul från TFU

God jul till er alla önskar Team Fillinge Ultra

2016 - a resume:ish liknande sak...

Ja, 2016 går mot sitt slut och 2017 kan anas i horisonten. Tänkte försöka mig på att summera lite tillsammans med ett gäng bilder över vad året har erbjudit. Hoppas att det kan vara till glädje för någon i alla fall..


Året började med nutrition. Semmeldieten gjorde susen. Bra energi men lite svårhanterligt på långpassen och även vid simningen att ha med sig tyvärr..

Semla

Viktmässigt så har jag egentligen legat omkring 105-110 de senaste åren. Började januari på knappt 107. Vägde häromdagen 97. Första gången sedan högstadiet under tre-siffrigt. Lite lättare att springa men inte mycket skugga att tala om..för att inte tala om gymmet. Så ynkligt egentligen. Men antagligen fler fördelar än nackdelar.. (ignore löparföttera)

Fötter och vikt

Jag och Andreas körde en sväng på 15 km i mitten av januari. Tunga fötter för mig och en del vila då och då om jag inte missminner mig.. Men kul att umgås samtidigt som vi gymnastiserar. 

Jag till höger, lite längre och tyngre. Andreas till vänster.

Kaptens loggbok: 26 januari. Semla. Mycket god. 

Semla

Kaptens loggbok: 29 januari: hemmagjorda nutella / mandelmassa / kladdkake - grejer. Så sjuukt goda! 

hemmagjorda nutella / mandelmassa / kladdkake - grejer

Första simskolan för säsongen. Distanskursen innehåller väldigt mycket roliga grejer och en av höjdpunkterna träningsmässigt tycker jag. Jäkligt nöjd över att ha hittat simningen, men lite synd att jag hittade den så sent..men uppmanar alla att gå ner och testa på en crawlkurs. Det är värt det och sedan är det jäkligt coolt att simma crawl! 

 Jag och Göran

I och för sig så måste man kunna matematik av den högre skolan för att kunna utläsa en del program..men oftast så finns det någon med som kan översätta..

Junior hade gjort en läcker t-shirt tills dess att jag fyllde.. uttrycket Uberschwester är ju en gammal humoristisk och ironisk grej som fastnat och kommer nog hänga med ett tag till.. ; ) 

Uberschwester-tisha

Blev en hel del transportlöpning framföralt hem från jobbet. Då kommer bland annat den här miljön som plåster på såren. I skogen finns inga bekymmer liksom. Hela Tinnerö och delar av Vidingsjö är ju helt underbart att uppleva till fots. 

Vidingsjö

Älskar stiglöpning. Hit och dit, framåt och uppåt..lugnt och fint, snabbt och köttigt...har allt! 

Stig i Vidingsjöskogen

en fördel till med att springa hem från jobbet är att man kan passa på att njuta av det som bjuds..

Regnbåge på väg hem. Talande ibland. 

Fick ett påskägg fyllt med skor från Merrell. #testschwester testar ju allt som bekant. Fantastiskt bra skor för mina fötter och väldigt passande för stigarna. 

Merrell All Out Crush Light
www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/04/testschwester-testar-merrell-all-out.html

ICEMAN - swimrun i början på februari genomfördes. Sveriges första för året? 4 grader i vattnet, men helt ok på så korta simningar. Fantastiskt att "vara igång"...och välfyllt prisbord av Salming Running! Bara en sån sak! 

www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/03/antligen-sim-spring-hurra.html

 Någon var liite gladare än de andra att vara igång....

wwrrooommmmm

Första löploppet blev TOM - Trail och Mustasch som Bergslöparna ordnat i krokarna av Motala Fredrik och Andreas körde 28 km och jag och Malin körde 11 km. Väldigt fint lopp, skön stämning och bra atmosfär. Kommer gärna tillbaka hit och kör. Läs mer: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/04/harliga-bilder-fran-bergsloparnas-race.html

och: 

www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/04/trail-och-mustasch.html

Nöjda och glada

Testkörning av Merrell-skorna..

Kan ju inte bara träna, måste ju umgås också. Invigde Toncasoffan tillsammans med 400 kg farbröder..

Toncasoffan testas rejält. På alla sätt. 

Ytterligare kylslaget swimrun 24 april. Stångån, som kanske rent överlevnadsmässigt inte är det göttigaste, men närheten är ju tämligen bra. Stryktåliga Midhammar, Övertränare Boqvist, Diesel Kristina och dampet (jag) körde lite skoj. 

WOOP WOOP

Salming körde en rejäl testsväng på lokal nivå, där man åkte ut till olika motionsspår så att man kunde testa skorna på plats och på riktigt. Bra initiativ, eftersom just terrängskor är lite svåra att få känslan för inne i butiken. Vi hjälpte till lite och stod och såg väna och snälla ut..

Färggrannt

Inför Borensberg swimrun testkörde vi lite i Roxen.. nysydd cepe vilket gjorde att jag bde blev snabbare och snyggare än gemene man

En snabb och snygg i alla fall..

Borensberg Swimrun, där Fredrik stack ifrån och inte väntade, så han får inte vara med på bild. Andreas och jag körde tillsammans med Jakob, Sturefors stolthet (även drivande i sturefors triathlon). Jäkligt trevligt lopp också. Bra stämning, enkelt och skönt. Sjöarna var hanterbara köldmässigt, men kanalen var rätt sval....

 Passade på att köra ett par hundra meter fjäril..

Så jävla glad. 

(Båda bilderna av Mia Thollander.)

#testschwester testar igen. Denna gången Salming Miles. Gjord för längre distanser och stryktålig som få. 

 Salming miles 2016

Nytt lopp: Kolmårdsrundan. en halvmara på stigar. Helt fantastiskt ju! sjukt jobbigt, men roligt roligt!! Träffade på Oskar från Salming och Super-mega duktiga Frida Södermark. Här hade vi till och med tält som vi slog upp. Själva loppet gick rätt bra för mig i alla fall..jag kom in först på långa banan.. 

Mer läsning: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/05/kolmardstrailen-retrospectiv-view.html

Hela gänget

Jag och påläggskalven

Camp Fillinge Ultra


Allmänt vevande i 50 meters bassäng. Klassisk simarena i Linköping. Här har man bråkat om ett par år nu var och hur man ska bygga nästa simhall. Hoppas att det blir någon över huvud taget. Skulle behövas väldigt mycket fler banor. 

Tinnis


Nästa tuffa utmaning var att bege sig till Borås. Andreas och Fredrik skulle köra Triathlon där på lördagen och Malin tillsammans med sin bror korta swimrun-racet och jag och Fredrik den långa. Det mesta blev gjort i alla fall. 

Mer läs på: 
www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/06/boras-triathlon.html

www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/06/boras-helg-fran-malins-synvinkel.html

www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/06/to-dnf-is-to-die-little-bitter-boras.html

www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/06/boras-triathlon-om-medeldistans-backar.html

www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/06/boras-triathlon-om-medeldistans-backar_21.html

 Grabbarna kämpade på

 Lätt förvåning över att se mig och Fredrik stå omklädda..

Pre-race...kändes "skapligt"



Hem och slicka såren, återhämtning på Kreta med öppet vatten simning i kristallklart vatten. Underbart. 

Jag och junior kör synkroniserat sim



Sturefors Triathlon körde Malin, Andreas och Fredrik. Jag var paj i ryggen och kunde tyvärr inte köra. Men Vilda och jag hejade bäst i kommunen den dagen..

Mer läs: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/07/sturefors-triathlon-for-att-du-kan.html

Glada med medalj


Sedan åkte frun och jag till Väderstad för att testa deras fik. #testschwester turnen fortsätter..

Mer om testet: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/07/testschwester-testar-vaderstad.html

Bästa betyget!



Sedan drog jag och Andreas en sväng i Ärlången. Hittade ingen brugd..

Mer läs: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/07/amusement-in-water-without-attendance.html

Lite blöta..

Sedan fick vi äntligen till en av årets höjdpunkter. En grej som jag kollat på rätt länge. Vi lyckades äntligen få till en följebåt tack vare Kristina. Vilket så här i efterhand var ett väldigt bra koncept.  Vi trodde att det var knappa 5 km men det visade sig vara drygt 7..

Mer läsning: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/07/brugden-i-roxen.html

Jag, Göran, Kristina och Andreas efter simmet..

Sedan lite allmänt larv tills dess att jag och Fredrik fick möjligheten att simma nere vid deras stuga. Spegelblankt, sol och bara gött! helt fantastiskt! Fotocred: Johan Wirenmark

Mer läs: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/07/lite-sim-o-spring-i-asunden.html

Gammalkil triathlon kördes igenom. Skönt att kunna förbättra sin tid. Bättre väder än förra året också..

Mer läs: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/07/triathlon-i-gammalkil-allt-ar-relativt.html

well...kanske inte helt aerodynamisk..

Sedan kommer vi till Loftahammar Endurance race. Sånt sjukt roligt men ytterst krävande lopp. 

Har försökt att få ner alla känslor och upplevelser här: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/08/the-longest-day-loftahammar-endurance.html

Fantastiskt på alla sätt

Ekängen triathlon kom sedan..dock med endast en deltagare: Andreas. Konstigt att tävla själv tyckte han och jag tyckte det var tråkigt att stå bredvid. Som vanligt när det kommer till Team Malakow så är det bra ordnat och jäkligt trevligt! 

Mer läs: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/08/ekangens-triathlon-kravallvagor-motblas.html

Han försöker mest se trött ut..egentligen är han inte det.. ; ) 




Motala kanalsim blev min första "bara" simtävling. Åkte dit själv från gänget men träffade både Kristina och Coach Boqvist på plats. (båda slog mig på loppet) ..kul tävling och vackert omkring. 

läs mer: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/08/motala-kanalsim.html

Post-race

Medalj och våffla...jag kommer nästa år också!





Ekängen swimrun körde sitt första år. Team Mallakow hade dukat upp ett rejält gottisbord så jag hade nog kommit dit bara för den skull..Varvbana som funkade skitbra.

Andreas Malakow kanske tog årets swimrunbild?

mer läs på: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/08/ekangen-swimrun-2016-forsta.html

Fredrik vann långa sträckan




Tjurruset kördes såklart. terräng, gegga och allmänt samkväm, vem kan säga nej till det? 

Läs mer på: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/10/tjurruset-2016.html

 Teamet

Geggamojjakramar




Sedan fick jag en inbjudan till Dark Trail Runners första km! Kunde inte tacka nej utan begav mig ner till småländska skogarna. 

Läs mer på: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/10/dark-trail-runners-horns-cup-2016.html

Årets snyggaste pris alla kategorier!! 





Sedan kom det ett lokalt lopp i hemmaskogen. XC-racet. En mil på kända stigar. Perfekt tänkte jag. Men ack vad jag bedrog mig... Kristina var här och tävlade med den äran också. 

läs på: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2016/10/xc-racet.html

Nästan det enda leendet under hela loppet

Sedan har i alla fall jag haft ett par sådana här tillfällen i skogen. 

lugnt, tyst och fridfullt. I skogen finns inga bekymmer.. ; ) 

Det här var bara ett litet utdrag från vad vi har gjort under året. Det har såklart varit en hel del till. Tack för alla glada tillrop, alla fina sponsorgrejer, alla kämpaanda som ven ni andra bidrar med, alla grejer som #testschwester får möjlighet att testa! 

Hoppas att 2017 blir ett bra år för alla! 

//Marcus