Härliga bilder från Bergslöparnas race: Trail och Mustasch

"äntligen" så kom det upp lite bilder från Trail och Mustasch. Några var riktigt bra..här är ett axplock från vårat team..om du vill kika mer på sköna trailbilder så kika in på www.bergsloparna.se

Fredrik undrar hur magen kommer bete sig under loppet

Pirret innan starten..

Starten för 28:orna har precis gått. Exemplarisk stegföring

Fredrik kämpar i backen med ca 8 km kvar av loppet

 Malin springer skrattandes

Andreas sliter

 Hur kan man annat än vara glad i sån här miljö?

Kämpandes in i det sista

Ultra

Zooma in dom ögonen lite...ser ju helt ...glädjefylld ut ju..

 Älskart

 De som skulle springa långa sträckan hade det kämpigt i backarna..

Fotocredits till Bergslöparna.

//Marcus 

Stångån Swimrun

Jajamensan, idag körde vi ett pass till med sim och spring. Lite mer kylslaget då det bara var 6 grader i luften och knappt hälften i vattnet. Det kändes lite värre än förra gången, men kanske mest på grund av att vi simmade lite längre sträckor.

till slut blev det ca 900 m sim och 5 km löpning. Skönt att känna på känslan i alla fall. Det är ju hursomhelst väldigt annorlunda att simma ute jämfört med bassängen..

Foto cred till Mårten Westlund (tror jag)

Testade idag med att köra med avklippta liggunderlag som flythjälpmedel under våtdräkten. Funkade skapligt i vattnet även om det kanske finns ytterligare bättre alternativ för det.

 Under löpningen kändes de inte av alls. Dock skönt att inte behöva "släpa" omkring på en pullboy. Dubbla luvor och örenproppar fick det bli, så huvudet klarade sig ok. Värst var nog fingrarna som domnade bort efter några 100 meter och börjar återfå känseln ..typ nu 3 timmar senare.. ; )

//Marcus

Sturefors triathlon

Ville slå ett slag för Sturefors triathlon. Ett lopp som kördes första gången förra året. En variant på de "mini-triathlon" loppen som vi faktiskt har ett helt gäng av här i Linköpings omnejd. 

Det hålls med start vid Sturefors badet den 3 juli, med start vid 14.30. Det roliga är ju att alla kan vara med. Oavsett träningsbakgrund och nuvarande form. 

300 simning, 18 km cykel och 5 km löpning. 

- Du kan simma 300 meter. Oavsett om du crawlar med våtdräkt eller simmar fjärilsim (vilket i och för sig vore sjukt imponerande)

- Du kan cykla 18 km. Oavsett cykel så klarar du att trampa dig fram knappa två mil. man kan ha en racerhoj, men likväl så kan en gammal klassisk cykel i järn funka på den distansen. 

- Du kan springa 5 km. Det behöver inte gå fort, det behöver inte vara snyggt. Men du fixar det. Spring ett tag och gå lite, spring igen..det funkar. 

Man kan ju alltid skicka ut en utmaning till kompisarna, så har ni ett mål för gänget..

Nytt för i år är att man även kan dela upp loppet och tävla i lag. En person per delmoment. Kul att köra tillsammans.

Andreas och jag körde första upplagan och det finns att läsa lite mer om här: www.teamfillingeultra.blogspot.se/2015/07/sturefors-triathlon-tavling.html



//Marcus

Testschwester testar - Merrell all out crush light

Nu på vårkanten hade jag turen att få testa ett par skor från Merrell. Deras nya terräng sko All Out Crush Light. En lätt sko gjord för terräng och utanför terräng. Kanske även siktar på att ta mer marknad i swimrundjungeln där materialet fortfarande är i sin linda. Sporten i sig har ju fullkomigt exploderat de sista två åren. Specialgrejer både på våtdräkter, paddlar och skor.

Jag har haft lite problem med en hälsena vilket gjort att de lång-långa passen tyvärr inte blivit av, men jag tror att jag har kört dessa i dess rätta miljö ändå. Smärtan har initialt varit hanterbar och verkar nu peppar peppar inte påverka.

 Röda och fina innan testet

 Symmetriskt placerade osymmetriska dobbar på 5 mm

Den versionen du kommer se...

Så här står det i produktbeskrivningen: 
Smidig och lätt terrängsko med snabbtorkande och ventilerande ovandel. Förstärkning i framfoten och UniFly™ mellansula ger optimal bekvämlighet för fötterna. 
Merrell All Out Crush Light är en sko för dig som gillar hög fart på varierande underlag som sten, löst grus och branta backar. Skon är klädd i snabbtorkande och ventilerande material, samt sömlösa överdrag som ger stöd. En skyddsplatta i framfoten förstärker den del som är utsatt för både stenar, rötter och snår. Mellansulan med UniFly™ är både responsiv och behagligt dämpande. 
M Select GRIP i yttersulan ger bra grepp i svår terräng.

Specifikationer:
- Ovandel: Mesh, överdrag av syntetmaterial
- Mellansula: UniFly™
- Yttersula: M Select GRIP
- Nivåskillnad tå-häl: 7 mm (lite underligt då det ibland står 6 mm också..kanske spelar mindre roll i praktiken) 



Jag testade ju ett par Merrell även förra året; All out Peak:

Storebror

Den är betydligt grövre och robustare än årets sko. Större skydd för foten och således även lite tyngre. All out chrusch light är en lätt sko som sitter mycket bra på foten. Mina fötter ser ut och påminner lite som simfötter. De är ganska platta framtill och plaskar lite lätt när man går. Jag har känt att vissa smalare skor blir att jag får rulla ihop yttersidorna på fötterna inåt som en rulltårta typ. Visst, det går bra ett tag, men i (rulltårte-) längden blir det sällan skönt eller trevligt för någon med sån lösning. 

Att ha en bredare träffyta gillar jag. Ultragrabbarna i TFU (Team Fillinge ultra) gillar smalare skor..men jag, The Traktorlöpare vill ha mer yta för att må bra. 

Crush light är på intet sätt breda som snöskor om du får den bilden framför dig, utan smidig och nätt ändå. Jag har sprungit både transportlöpning på grus-asfalt och träsk-stig miljö. Skon levererar beroende på hur din försäsong sett ut, men du kan inte klandra skon för dåligt förarbete. Min löpning stegras bitvis nu och jag ser en ljus framtid, typ. 

Hälkappan är mjuk och följsam. Lästen skyddar bra, den ger en ombonad känsla. Tåskyddet funkar bra om det är där som man stöter i. Det kanske är lite kort upp på foten, men det gör ju att skon blir mjukare och mer följsam. Jag har ibland fått stenskott uppå tårna och det där oskyddade området strax ovanför där tårna fäster i resten av foten. Det gör ont utav helvete och finns ingen sko förutom graninge som skyddar där. Plösen sitter som en smäck och skon har ingen innersula som halkar omkring. Man kan tro att det skulle skapa friktion och skav, men jag har inte känt av något av det. Det nät som går runt skon är genomsläppligt och luftigt. Men det är kanske där som skon har sin svaghet om man ser till hållbarhet över tid. Det känns robust och rejält, men jag kan tro att vassa stenar under vatten eller buskage kan tära på det. Får utvärdera efter säsongen. I alla fall en riktigt skön sko att ha på sig. 

Skitiga skor är glada skor

Gummiblandningen under skorna som är gjorda för terrängen verkar vara en historia för sig. Alla skofabrikanter har sin mix. Merrell har lyckats bra på de flesta underlag. På grusväg och asfalt så är de som vilken sko som helst. Följsam och smidig. Man känner inte av dobbarna utan de arbetar som en helhet tillsammans trots den tunnare sulan. 

Äska stiglöpning

Jag upplever att det är inne på stigarna som de trivs allra bäst. Riktigt bra grepp över rötter, snabba hit-och-dit spring, upp och nedför inga problem. De enda tillfällena som jag har upplevt som en utmaning är mossbeklädda regnblöta stenar. Då har jag känt att greppet inte riktigt varit super-mega bra, utan har fått tassa fram. 

Men om man tänkte exempelvis swimrun..hur längre springer man på hala klippor som alla tjatar om? totalt 100 m på ett lopp över 35 km?? så jag känner nog att just de metrarna kan jag ha överseende med att ta det lugnt. Det är inte där som jag tappar farten.  

Vissa skor som man får på sig liksom vill springa av sig själva. Ni vet att man liksom inte kan stå still för att man bara vill lite till framåt. Det här är en sådan sko. Den vill röra på sig och den vill framåt, utåt, bortåt. Skön känsla när man får lite hjälp av skon. Jag vet inte riktigt vad som gör det. Men vissa skor bara skapar den där känslan. Det blir ju så mycket roligare löpning då. 

Rätt terräng

Jag var och hittade nya stigar häromdagen. Makalöst roligt och med de här skorna på så var det lite extra roligt. Inga problem med nåt. Min häl och hälsena har inte sagt till om några problem sedan jag började springa med de här skorna. Jag tuggade på, småskrattade och verkade nog allmänt psykotisk. Men sånt väder och den miljön...gooddaammiitt!! Det går ju inte så fort när jag springer, men i terrängen så tuggar jag faktiskt på. Jag tänker att jag ger oss traktorlöpare ett ansikte, typ..som en "Grålle"..

Perfekt miljö för All out crusch light

Summering: 

Utmaningar för all out crush light: 

Man kan ju ifrågasätta vissa saker som till exempel "vanliga" skosnören på en terrängsko. Kanske spelar inte det någon roll för mig i praktiken, och det är ju inte så svårt att byta heller om man tänker på gram, distans och swimrun. Nu är ju inte 3 gram hit eller dit det som fäller avgörandet för mina upplevelser så det spelar inte någon roll i praktiken. Å andra sidan så är de svåra att slita av..vilket jag har gjort med andra skosnören..så det kanske ska vara på plussidan också. 

Att inte ha fullt grepp på hala stenar kanske ska stå under nackdelar också. Det finns säkert dom som har bättre grepp där. Jag kan ha överseende med det också då det är ganska liten del jag springer på just det underlaget. Kör man swimrunlopp så är det egentligen bara upp på vissa klippor som det kan vara knepigt och det rör sig ju inte om så många meter så sånt skiter jag fullkomligt i. Viktigare att ha en sko som du trivs med och som funkar på distanserna mellan vattenpölarna. 

Att de är lätta bidrar ju även till att skyddet blir sparsammare. Beroende på underlaget så kan det kännas. När jag sprang på stenunderlag så känns de vassaste stenarna ibland igenom. Beroende på vilka underlag man ska springa så får man ju välja vapen efter striden. Ska man springa bland mycket vassa stenar så kan jag rekommendera storebror istället. Där kände man inte något under fötterna. I crush light så får man mer känsla istället för bandvagn. 

Fördelar med all out crush på fötterna: 

I terrängen som stigar, grus och träsk så är de fantastiskt bra. De funkar på asfalt också, men det är inte den rätta miljön. Härligt grepp hela vägen och följsamt som en våg. Lagom skyddad fot utan att bli för tung. Jag tror att den här skon kan passa lättare löpare också. Förra årets modell kändes mer robust, men också kanske tung för de snabbaste grabbarna och tjejerna. Känslan när man springer är viktig tycker jag. De här levererar glädje i löpet och vill verkligen framåt av sig själva. De vill inte stå still. Skön känsla. 

//Testschwester

Gegga och träsk är godis för Trailschwester

Så pass fint väder att man inte kan låta bli att dra på sig skorna. Hela kroppen skrek efter skog och stig. Borde ju egentligen ha vilat kanske, så att inte skadan förvärras...men...geggans sång blev för stark.

Gav initialt mig ut på ett längre lufspass, men hittade en stig som jag inte riktigt kände igen sedan innan. In på den såklart och hoppeti hoppeti (nåja..) över rötter och stenar. Hittade ett par nya stigar till efter det och och även ett par nya träskmarker nästan omkring hörnet. Vilken lycka. Ner i moset och vidare mot nästa stig. 9 km stig och träsklöpning i perfekt väder, finns det något som slår sånt?

Testade mina påskäggspresenter från Merrell på riktigt idag. De har namnet: All out chrusch light. Lätta är dom och krossar, tja det vet jag inte riktigt men de levererar i den här terrängen i alla fall! Perfekt förhållanden för de här löpvilliga eldiga terrängskorna. Ska köra ett par mil till i dom innan leverans av omdöme dyker upp här. Tills dess så får ni hålla till godo med lite bilder..

 Behold, the mighty Trailschwester. The man who give the running traktor a face

 Perfekt underlag

 Skitiga skor är glada skor!

Älskar stiglöpning

//Marcus 

Trail och mustasch

2016 års tävlingspremiär gick av stapeln under lördagen. Ett skapligt lokalt lopp som utlovade skog och mark som underlag. Fredrik hade nosat rätt på det här loppet förra året och uppskattade det då. I år fick han med sig tre till (jag, Andreas och Malin).


TOM - Trail och mustasch är ett hyllningslopp för en god vän till arrangörerna. Så här skriver de om loppet:

Trail och Mustasch arrangerar vi till minne av vår bortgångne vän Tom Bjernerud. Tom dog i en lavinolycka i Hemsedal 3 januari 2013. 10 april 2016 skulle Tom ha fyllt 36 år.

Tom älskade mustascher! Mustascher i alla former! Gärna lösmustascher. Man kan göra lösmustasch av lakrits, mossa eller varför inte dill? Vi i Bergslöparna älskar löpning i skog och på berg, löpning i kombination med naturupplevelse är något som får oss att må bra och löpning har varit en stor del i sorgearbetet efter Tom för alla oss i Bergslöparna.

Så för oss och för Tom, TOM – Trail och Mustasch.

Kolla gärna Bergslöparnas hemsida: www.bergsloparna.se

Vädret var lite bistert på morgonkvisten, men alltmer dagen grydde så sprack molnen upp och solen värmde oss. Dock svalt i luften vilket var väldigt skönt. Andreas och Malin kom och hämtade mig för att vi tillsammans skulle bege oss vidare mot Ekängen och Fredrik. Omlastning och vidare mot Motalas skogar.

Pirriga, förväntansfulla och glada inför tävlingen

Ostkake-psykosen

Vi hittade rätt omgående då vi hade en bra kartläsare. In i en religiös boning som även föll #testschwester i smaken.. eller egentligen inte. Inte alls som man förväntade sig. Torftig och lite sliskig smak. Inget att rekommendera..

1 azalea av 5 möjliga. 

I alla fall så hämtade vi ut nummerlapparna och fick lite information om loppet. Bra hjälpredor som ordnade att man fick rätt kuvert. 

Mamma (tror jag): "är du snäll och tar fram nummer 45?"

Dotter (tror jag): ok, (börjar räkna framåt)...ett, två, tre..FÖRTIFÄM!!

Bra hjälpredor

 Lapp och info

 TOM 2016

Lite vindpinade så åkte vi bort till starten på 28 kilometarn. Andreas och Fredrik skulle springa den varianten och Malin och jag körde 12. Skulle gärna gett mig på den längre men avsaknaden av mil i benen gjorde mig försiktig. I alla fall så skulle långdistansgänget starta en timme tidigare än vi kortisar. 

Påklädning, lite småätande, sista eliminationen och lite uppvärmning. Otroligt skönt väder med sol och friskhet i luften gjorde stämningen inför starten lite magisk. 

 Utrustning och allmän kontroll. Malin något besvärad..

 Racegenomgång

 Peppade och taggade löpare

 Glada grabbar

Starten har precis gått. Killen i blått, Johan Carlsson ledde alltså loppet från start till mål. Hade tiden 2.05.53 på nästan tre mil terränglöpning..

När väl grabbarna hade stuckit iväg så gick jag och Malin bort till våran startplats som var på samma ställe där målet var. Smidigt. Då var det lite småkyligt för solen hade inte riktigt kommit fram till den gläntan. Vi var ca 30 som skulle springa den kortare varianten. Genomgång, lite uppvärmning och så var det igång. 

12 kilometersloppet var omgivet av en otroligt fin miljö. 28 gänget kom in på samma slinga i slutet av sitt lopp. Att få springa på stigar med vyer, stigar, bitvis gegga...så skönt. Första delen sprang i tystnad konstigt nog..det släppte lite efter halva loppet då det blev lite garv. Vid ett tillfälle så sprang vi neråt i något träskliknande underlag och jag garvade..bakom mig så kom en kommentar: 

löparkille: Du vet vad man säger när det går nedför va?

Jag: eh, tja..va? 

Löparkille: Då går det uppför snart...

hahahah..japp, det hade han rätt i för alldeles strax efter detta då kom det backe på backe. Tunga ben fyllda med mjölksyra fick slita då löpmängden varit lite sparsam på grund av skada. Krävande men både bra för kropp och själ. 

Efter ett litet tag så hamnade jag i något slags vakuum där jag inte såg någon vare sig framför eller bakom. Märklig känsla det där..men plötsligt så kommer en kille lite snabbare än bra för mitt psyke och svischar förbi. Tänkte att va faan..det är väl ingen som har sån kraft sparat i "vårat" gäng så här dags i loppet?! Nej, mycket riktigt det var vinnaren som hastade förbi..då hade jag ca 4 km kvar till mål. Ångesten slog mig som en ladugårdsdörr..tänk om Andreas och Fredrik kommer skrikandes strax! Så sista kilometrarna genomfördes dels med trötthet men även inslag av varvningsångesträdsla. Det är tydligen en ganska bra motivationsfaktor. 

Jag kom i mål, klädde om till lite torrt och precis då kommer Malin inrusande som tredje bästa tjej! HURRA!!

Malin knep tredje platsen! 

Regler är till för att följas. Mustasch måste bäras när man kommer i mål. 

Vi satt och pustade lite när vi ser Andreas komma frustandes in i mål. Förbannad och besviken över att ha sprungit fel i slutet. På grund av trötthet hade han missat en av markeringarna och således även tappat fyra placeringar. 

 "lite" besviken

Efter svordomar, tröstkramar, kanske någon liten tår eller om det bara var mycket svett så vände vi oss mot målet igen och där kommer Fredrik älgandes. Trött och tagen efter loppet, men fylld av härlig trail-aura.

Orkade i alla fall göra målgest

 Bra utseende efter målgång

Skön känsla..

Lite småsnack och sedan prisutdelning. Tyvärr så visste vi inte att Malin kommit in trea så vi gick efter prisutdelningen på långa varianten. 

Jag tror att jag gillar hela grejen med sånt här att småprata lite om, hur, varför, meter hit eller dit, skor, känslor tja.."omklädningsrumssnacket" om ni förstår..minst lika viktig del det. 

Stort tack till Bergslöparna för ett väldigt fint arrangemang! Härligt lopp där ni har fått till sträckorna på ett krävande, men skönt sätt. Familjärt och bra stämning på alla sätt och vis! Bra med små nummerlappar som inte täcker hela kroppen och man kan göra upp tält med. Borde fler ta efter. Föredömligt uppmarkerad bana! (även om Andreas sprang fel men det var ju inte erat fel..) 

Målgångsfållan

Åter mot Linköping för utfodring, eftersnack och häng med juniorsektionen.

 Juniorsektionen filosoferar

 Ultragrill

Tja..en del dagar är lite bättre än andra..

//Marcus