En varm och innerligt god jul önskar vi dig
Hoppas att du och de dina har hälsan och trots allt får en hanterbar jul
Virtuella kramar från oss
Inte en soltimme under hela december. Grått, grått, grått och becksvart efter kl 15. Detta tillsammans med alla andra begränsningar, tråkigheter och dynga gör det ju inte helt enkelt att hålla god min. Ibland är det svårare att hålla nyllet ovanför vattenytan än annars och jag är väl medveten om att flera andra lider mer än mig. Likväl som att man ska passa på att njuta och vara tillfreds när det är bra så tror jag att ibland är det bra att låta sig känna att allt är skit, piss och vademecum.
Att motionera i någon form brukar göra att man i alla fall orkar hanka sig fram och trots att det är ungefär 9 månader kvar så är det ändå ett spännande mål framför oss. Ett mål som fyller mig med hopp och lite lite ångest. Ett litet, men ändock ett hopp. Sedan ska vi ju beta av Gbg-varvet och Ironman Jönköping om de nu blir av.. Men grejerna ser jag mest som socialt trevliga grejer i dagsläget.
Järven på Idrefjällmaraton kommer bli utmanande och jag har nu på riktigt insett att höjdmetrar blir svårt att samla ihop i grannskapet. Sprang backintervaller i 40 minuter häromkvällen. Fick ihop 94 höjdmeter. menvaihelvete! Järven är 2690 höjdmeter på 84 km.. GGAAHHHH!!
Fredrik och jag beslöt oss för att sammanstråla och kuta Salming 21 km. De kör ett gäng virtuella lopp nu med olika längder och underlag. Olika varje vecka och idag var det 21 km med Greyhound. Studsskon ni vet..
Det blev i alla fall trots väderhelvetet en trevlig runda. På knappt två timmar så blir det en del prat. Högt och lågt samt en hel del garv. Som sig bör.
//Marcus
Visst lever hoppet om att kunna uppleva och delta i tävlingar igen. Jag kan sakna det enormt mycket trots att jag inte vinner.. utan mer saknad av den där känslan att man håller på att uppleva en speciell sak tillsammans med andra. I vår hoppas vi att kunna ordna vår egna terrängtävling. Vi har ju fått skjuta upp den lite. Sånt ser vi fram emot! Att ordna konditionströttmans glädje för andra. Alla blir glada!
Nu har vi anammat en annan rejäl utmaning också för den delen. Vi fick en hint om att det var ett terränglopp uppe i Idres fjällmiljö. Det såg kul ut. Det har körts ett par år nu i och för sig så själva loppet var inte nytt. Nu fanns flera olika distanser att välja på: 12, 28, 45 och nytt för i år 84 km. Så vi valde alltså helt orimligt och ologiskt 84 km för herrsektionen. Såklart.
För Andreas och Fredrik så kommer det nog också bli långt, men ändå ett lopp hela vägen. De är ju urstarka de där pojkarna. Jag kommer nog att få det lite tuffare, förstås. Ultravasan 90 var ingen lek men jag var heller kanske inte förberedd på bästa sättet. Så här i efterhand. Men tog med mig en hel del lärdomar därifrån. Som till exempel:
Träna som du ska tävla
Jag hade haft ett längre pass innan Ultravasan. Ett. Det "långa" passet var två timmar.. Det var lite kort om man nu ser till att det tog 12 timmar för mig att ta mig igenom vasan. Ultravasan funkade rätt bra i ca 2,5 mil.. sedan blev det ett jävla slit förstås. Så jag kanske skulle sprungit lite längre innan så jag vant kroppen lite mer kan man tänka. Redan nu har jag ca ett pass i veckan om två timmar och det ska jag förlänga lite till såklart. Kan inte tänka mig att det tar kortare tid i fjällmiljön
Ät mer än bara gel
Även på nutritionen var jag dåligt tränad och oerfaren för vad jag skulle stoppa i mig. Under de långa tävlingarna så är det ju extremt viktigt att få i sig mer än gel. En träningssak och testgrej som man verkar behöva gå igenom. Sedan vet man ju inte alltid vad som bjuds på men man kan ju träna att tugga och lufsa/gå för att vänja sig. Salttabletter är också något som jag ska försöka träna att få i mig. Svettas orimligt mycket under aktiviteterna så det gäller att kompensera både vätskan och salterna. Mandelkubb i en fin liten låda kan ju vara utmärkt som komplement. Även om något utmanande att få med sig.
Ha en plan
Det är ganska bra att på de längre tävlingarna faktiskt en liten planering. De gånger vi kört ex Loftahammar Endurance Race och haft en plan så har det gått mycket bättre. I år har jag tänkt att ha med mig levande bete om vi ex skulle stöta på en Järv eller Björn. Vederbörande vet inte om det än, men kommer vid behov att få information om det. En sån sak kan ju också göra skillnad. Fram tills dess så hoppas jag vi får en bra upplevelse tillsammans i loppet och kan hjälpa varandra framåt mentalt. Jag har gjort ganska många saker som var ganska orimliga före jag gjorde dom. Jag får luta mig lite på det och den erfarenheten.
Ha kul
Att "ha kul" kan ju definieras lite olika. Man kan ju ha kul om man äter pizza och dricker öl också. Men bra att ha lite sportma innan. Det är ju för mig som motionär faktiskt upplevelsen som står i fokus. Nu åker vi upp ett rätt stort gäng som ska bo i samma "stuga".. 16 personer som alla ska springa loppet även om olika distanser. Att få dela upplevelsen med andra är ju väldigt roligt tycker jag. Hoppas på härligt peppande längs vägen fram till loppet och även däruppe såklart. Kan hjälpa mycket!
Tja.. lite spridda tankar som vanligt
/M