Sådärja..

Första steget taget. Flotten är lossad, handsken är kastad, grisen är hämtad..inspirerad av andra idrottsmän och kvinnor så tog vi alltså steget till att öppet dokumentera vår väg mot världsherravälde, en frisk och sund kropp. Vår förhoppning ar att det skall vara kul att titta in här men även ett försök till inspiration till andra.

Även jag borde väl presentera mig..

jag heter Marcus, idrottslig bakgrund är framförallt handboll (Mantorp, Linköpings Lejon och Rp). Till detta tillkom ett större kärlek för styrketräning. Löpning var mestadels ett jobbigt måste. Dock så har jag alltid gillat att träna, utmaningar och att riktigt ta ut mig.

Det var det som fick mig att följa med Fredrik och Andreas till mitt första lopp i löpning. Valet föll på "Tjurruset". Det här var 2009..Geggamojja och träsk, HURRA!

Från Tjurruset 2013

Totalt innan mitt första lopp (2009) så hade jag skrapat ihop ca 7 km. Med längsta sträckan nästan 2 km i sträck. Supernöjd, men lite orolig inför starten. Visserligen var det ett väldigt tufft år (tyckte jag då) men de andra var ändå vänliga att stanna och vänta på mig efter loppet.

Den här grejen passade mig perfekt! År efter år så har vi fortsatt att åka upp till Stockholm och springa i olika träsk. Successivt så har jag vågat mig utanför komfortzonen och utökat mitt löpande och mina mål.

Förra året så genomförde jag och en annan kollega Amfibiemannen. Ett "swimrun" lopp där man varierar mellan att simma och springa. Totalt ca 2,5 mil löpning samt 6 km simning. Man springer med våtdräkten på och simmar med skorna på.

Amfibiemannen 2013

Grejen där var ju att min kollega är överjävlig på att simma, och jag kunde inte riktigt simma innan sommaren. Men tack vare youtube, lite teknisk rådgivning samt en hel del gnötande i bassäng så lyckades vi genomföra detta. Så vansinnigt roligt! Vi sprang omkring med ett leende mest hela tiden. Målet då var att genomföra loppet, att absolut inte bryta (kollegan var lite halvskadad) eller hamna utanför vid "cut-offen". Vi lyckades! Stolthet och glädje när man genomför sina mål är underbar känsla!

Fastnade ordentligt för simningen som numera fortfarande är väldigt jobbig, men också fantastiskt rolig!

Efter detta så höjdes ju självklart målen lite. Man vill ju känna den där känslan igen, att pressa sig, att våga utmana sig, att uppleva frihetskänslan. Svårt att förstå när man inte varit i "zonen".

Några av de nya målen för mig är Amfibiemannen, Borås swimrun, Tjurruset, samt kanske kanske Vasaloppet ultra 4,5. Har aldrig sprungit så långt i ett sträck så det lär ju också bli en utmaning så det förslår.


I alla fall...Välkomna till oss och hoppas vi kan inspirera dig också!