söndag 28 november 2021

Team Fillinge Ultra:s Terrängtävling 2021

Vi skulle ju ordnat ett lopp för ett år sedan men nu blev det ju så att det kom saker emellan.. men nu, efter att ha tvingats skjuta upp loppet blev det äntligen av: Team Fillinge Ultras Terränglopp!

Efter att ha planerat och försökt få ihop allt så var det äntligen dags. Tävling! 

Vi har försökt få ihop allt med grejer, logistik och allt som man kan tänka sig. Vi har ju tävlat och upplevt både saker som funkar bra och en del saker som kanske kunde gjorts annorlunda så lite erfarenhet från den sidan har vi ju trots allt. Men när man själv ska ordna till något så märker man ganska snabbt att det är rätt mycket grejer som ska göras. 

Inhandlandet är ju en del. Hur mycket saft går åt? Hur många pepparkakor? Glöggen - hur många liter går åt för det? Svårt att beräkna då den initiala anmälan var ju för ett år sedan - saker och ting förändras och lite oklart om hur många som skulle komma. Flera hörde av sig och hade förhinder eller var sjuka tyvärr. På listan stod det 80 anmälda och i praktiken kom hälften ungefär. Vilket så här i efterhand var rätt bra d vi fick en del lärdomar och lite mer erfarenhet av vad vi skulle kunna göra på andra sätt. 

Inköp, tillagning, ihoppillning, utskrifter, tejpning, provsmak av glögg och kanske någon pepparkaka, yxning av stolpar gjordes dagarna innan. 

Markering av banan skedde under eftermiddagen på lördagen, dagen innan lopp. Upp med stolpar och skyltar. Redan här kändes det som en väldigt go bana att springa omkring på. Förväntansfullheten var stor! 

Med logistiken någorlunda klar inför dagen så lade sig nog alla tidigt som inför en liten julafton med små fjärilar i magen

Ut till kärnverksamhetens högborg - Fillinge

Andreas hade vaknat tidigt som den lilla farbror han är och cyklat banan för att kolla över banmarkeringarna. Allt var ok. 

Underbara förutsättningar!


Vi packade upp alla grejer, flyttade grillen, bytte plats med skorna och tillbaka igen. Vad blir bäst tror ni? Hitan och ditan för att till slut besinna oss och vara tillfreds med hur det var uppdukat för gästerna. 

Första gänget började ramla in strax efter 10. Mingel, välkomnande och kanske en liten glögg att värma sig lite med innan starten. Glada miner, spring i benen, lite nervositet - ah den lilla tävlingsnerven är ack så god att njuta av. Det syntes att det var många som saknat den. Även om det är prestigelöst och bara trevligt så vill man ju trots allt göra sitt bästa. 

Möjligheter att testa snygga, snabba skor fanns


Lite racebriefeing och snabb uppvärmning inför start. 

Racebriefing


Banan var ungefär 60 % lättlöp på skogsväg i och 40 % stigar i skogen som var lite mer tekniskt. En ganska bra mix tror vi just nu i alla fall. Första delen var bred grusväg för att efter någon kilometer smalna av till stig och svårt att springa om. Egentligen hela gänget kom fram till stigen inom ett par minuters skillnad. 

Klockan måste ju kollas innan start

Peppen!

Frida, Björn och Klara var redo för start


Härlig mingel

Glöggvärmning är också en uppvärmning





Sedan tillbaka till start/målet för att invänta allihop igen. 

Första herrarna: 

Etta och banrekord!! tog David Axenborg på tiden 46.40!! 

David Axenborg 1:a på tiden 46:40!



Tom Axelsson 2:a 

Simon Kuronen 3:a 



Damernas top tre: 

Saga Eriksson 1:a på tiden 52.09


Kari Axelsson 2:a 

Karolina Fyrsten 3:a

Vilka härliga genomföranden! Några som är Sverige elit till någon som gör sitt första lopp. Galet bra mix av härliga människor

Jag är full av kakaduor av glädje i bröstet och prosecco i ådrorna så här följer en liten bildserie.

Stort tack till alla ni som var med och sprang idag! Utan er inget lopp! 

Stort tack till Salming Running som hjälpt till med kanonfina priser till deltagarna! 

Noggrannhet när det kommer till detaljerna


Salming hade bjudit till ordentligt på det dignande prisbordet




Efter-lopp-häng



Fredrik såg till att ingen hamnade på efterkälken och passade på att rädda naturen 



Frida dokumenterar hur glögg ska hällas inför Vikbovändan



Hemmagjort, lätt skevt men gediget precis som TFU



Frostiga stigar i morgondis är underbart


Stefan åker 40 mil för att få hänga med i Fillinges premiärlopp! Fantastiskt! 



Simon är jättesnabb




Vi håller grytan kokande




TFU



Vi tackar er jättemycket för dagen! Vi är glada, varma och lite trötta nu


(vi planerar redan för att köra nästa år igen...)



//TFÙ















söndag 14 november 2021

Terrängtävlingen är fullbokad

Fulltecknat lopp och fyllda med både glädje och ödmjukhet hälsar vi alla tävlande välkomna!


Den första advent, 28/11 2021, är ni varmt välkomna till vårat härliga lilla terränglopp. Ni kommer erbjudas underhållande, vacker och bitvis utmanande löpning på grann grusväg samt stiliga stigar omkring Fillinge tätort. Distansen är omkring 10 hanterbara km. 


Då det är i skog och terräng som vi skall springa så rekommenderar vi att ni väljer skor efter just det underlaget. Om ni inte har sådana skor eller skulle vilja testa så kommer det finnas skor från Salming att både prova och att faktiskt få kuta loppet med. Vilken grej va? Men om ni vill testa så behöver ni vara på plats strax efter kl 10 så vi hinner testjogga, byta och så vidare. Med reservation för att skorna är begränsade i antal och storlekar. 

 

Före, under och efter loppet så kommer det att bjudas på enklare energi som saft vatten, kakor och liknande tilltugg. 



Vi rekommenderar att, om ni har möjlighet samåker, tar kollektivtrafik eller kanske cyklar då det finns begränsat antal parkeringsplatser. Parkering kan ske vid gummiverkstan strax innan Fillinge-rakan, samt längs med den vägen in. Se karta. 


Samling för raceinfo 10:40 i skogen på andra sidan 35:an sett från parkeringen. Vg se karta även här. Vill man prova skor, äta pepparkakor, ljuga och tramsa lite så kommer man lite tidigare. 


 

Alltså:

Datum: 28/11

Tid: Loppet startar kl 11:00

Raceinfo kl 10:40 



Gummiverkstan:s parkering. Man kan även stå längs med den väg som går in från 35:an

OBS! Det går ej att parkera på grusvägen intill starten!


 

Krysset markerar startområde, och den röda linjen hur man går till start. Det kommer även vara tydligt markerat väl på plats


//Marcus 

måndag 8 november 2021

Stockholm Marathon 9/10/2021

 Så kom då äntligen dagen jag väntat på.. i typ 2 år! På grund av rådande pandemi har ju nästan alla lopp tvingats skjuta upp eller omorganisera. Andreas och jag har varit anmälda sedan juni 2020. Först uppskjutet till oktober 2020, sedan inställt och nytt lopp i juni 2021, även denna gång framflyttat till oktober, men nu så nu var det alltså äntligen av.

Jag har ju hållit igång min löpning hela tiden i och med mitt runstreak, men kastats mellan hopp och förtvivlan, volym och toppning fram och tillbaka. Rätt stökig tid både jobb och idrottsmässigt.

Jag gillar att tävla och pressa mig, eller ja jag intalar mig att jag gillar att tävla och pressa mig i alla fall. När det väl drar ihop sig känner man ju sig rätt liten och kass, oförberedd och tävlandet är rätt onödigt, tills man går i mål, i alla fall om man lyckas. Då blir allt eufori och värt allt slit..

Jag har ganska länge jagat sub 3 timmar på marathon. Från att vara en lönnfet motionär till att verkligen gilla att pressa sig och jaga tider och upplevelser. De sista 3 åren har målet varit 2:59:59! Ett tuffare och svårare mål än jag någonsin kunnat ana. Men jag har gjort min träning, volymen har ökats från år till år och snabbheten har kommit med åren. 

Nu skulle jag bara få allt att klaffa. Man ska orka, inte gå sönder, magen ska hålla och man ska gå i mål nöjd med sin prestation.

Då jag har haft problem med min mage (läs, bajsa sönder alla buskar och bajamajor som finns) tänkte jag nu göra annorlunda. Jag uteslöt alla mejeriprodukter och nästan allt med gluten.

Jag åt ris till allt, och åt så rent jag bara kunde. Ris och köttförs, ris och fisk, ris och kyckling, inga såser inget krimskrams.. bara ren mat. Jag kände ganska snabbt att jag mådde bättre och hoppet tändes verkligen på riktigt. Kunde jag hålla ihop magen kanske jag kunde hålla ihop loppet.

Jag hade kutat enligt ett löparprogram från marathon.se med lite stöd och tillägg från Nilssons Löpning. Jag hade kutat långt o långsamt, jag hade kutat kort o snabbt, jag var förberedd och redo. Sista tiden inför loppet skalade jag ned träningen och toppade formen.

Loppdagen var kommen, magen trilskades lite och jag var nervös, skulle det "skita" sig ändå.. Andreas och jag hade initialt planen att kuta sub3 tillsammans, ett tag innan hade dock vår lilla farbror lagt in ett veto och skulle springa själv på ca 3:15. En allt för trilskandes vad gjorde till sist att Andreas fick kasta in handduken helt och istället för löpare blev han påhejare och chaufför tillsammans med Marcus.

Drar nog inte loppet i sin helhet men jag är sjukt nöjd. Perfekta förhållanden med 10 grader, molnigt, nästan regn i luften och typ vindstilla. Jag lyckades hålla fart, jag fick i mig energi precis enligt min plan och jag höll ihop magen. Inte ens en fis ville ut! Jag var så glad, så trött, så lättad. Jag fick en bra resa bakom fina ryggar, jag fick verkligen bita i och kämpa. Sista 14km var inte att leka med och jag lovade mig själv att aldrig springa marathon igen. Men i mål kom jag och som jag gjorde det.. Tiden blev 2:59:07 och jag höll verkligen ihop det från start till mål! Lika mycket lättnad som glädje faktiskt när jag passerade mållinjen som men sub3 löpare. 



Glad och tacksam över prestation och goda vänners hejarop. O ja jag är självklart redan anmäld till nästa års lopp. Då ska vi dra lillgubben mot sub3..

// Fredrik

RUNSTREAK 731

 2 år av löpning. Hur sammanfattar man egentligen två år av löpande..? 

Det har egentligen inte varit vare sig ansträngande eller konstigt, nästan konstigare nu när jag inte "måste" kuta varje dag längre. En spark i arslet att ta sig ut åtminstone en kort tur var dag, det där som fått en över tröskeln när man velat som värst, det är nog vad runstreak har varit för mig.

Visst det har funnits tillfällen eller dagar när både jag och kanske framförallt min fru Lisa har ifrågasatt valet av runstreak, då det faktiskt har påverkat vår vardag, men de gångerna har varit få, de kan lätt räknas på 2 händer, övriga dagar har det fungerat fint även om inte alla pass varit underbara. Men hur många har bara underbara dagar i två år ändå? Jag har istället förgyllt två år med löpning.

Jag gillar att springa, det är min tid för reflektion eller bara en stund av total tomhet och ljudet av fotsteg mot marken, eller en ansträngd andning eller alla dofter man hinner uppleva under ett pass på stigarna. Det är många gånger en fin timme med en vän där man både hinner snacka eller larva sig en stund, löpning är fan bäst. Så enkelt och anspråkslöst, på med skorna och iväg.. 

Det mest uppseendeväckande med två år av löpning är väl kanske ändå att jag har hållit mig frisk och skadefri. Visst jag har haft några tveksamma dagar både med lättare förkylningssymtom eller skavanker, men då sänkt kraven och bara joggat lite lätt. I övrigt har det nog hållit mig frisk och jag har kunnat kuta på precis som jag har velat.

Lite siffror då:

-startade 1:e oktober 2019 och avslutade 30 september 2021

-731 dagar då 2019 var ett skottår.

-9417,8km lyckades jag kuta vilket ger ett snitt på dryga 12km om dagen.

Jag vet faktiskt inte om det är imponerande eller galet, men jag har trivts bra med runstreak.

Jag avslutade det pga att jag fick bestämma själv och tyckte att 2 år var en bra milstolpe. Jag ville samtidigt ge mig bästa förutsättningar inför Stockholm marathon som har varit ett stort mål i flera år och faktiskt vila kroppen ordentligt i den sista uppladdningen. Sagt och gjort, två år fick räcka.





mvh Fredrik

onsdag 3 november 2021

Hösten kryper på

 Tja, som någon vis sa: tiden väntar inte på någon


Höstens vingar slår sitt omfångsrika vispande omkring oss och mörkret kommer och lägger sig som en blöt filt. Lite som en bradykard historia lugnar det mesta ner sig. Även om det har funnits dagar där det har varit så där själavårdsskrikande vackert. Så även hösten har sina moment.


Den egna träningen under hösten har enbart fokuserat på att må bra och inte gå sönder. Efter att ha tillbringat större delen av årets första månader med smärta och frustration så kryper en obehaglig rädsla för att gå sönder igen på. Att vara klok och stegvis höja utmaningarna är svårt. Mycket lättare att råda andra än att lyssna på den egna erfarenheten om vad man bör göra.


Nästkommande år ser ändå ut att bli kul sportmässigt. Loftahammar Endurance Day (swimrun) kommer ju köras vilket vi gärna vill såklart. Ett fantastiskt lopp på så många sätt! 

Ironman Jönköping, den är ju "halv Ironman, ska betas av och kanske Göteborgsvarvet om det nu blir av.. 

Idre Fjällmaraton verkar också hamna på att göra listan. Den var ju faktiskt fantastisk som upplevelse! 

Tja.. bra om man kan hålla sig hel och blir lite mer uthållig alltså..


Här är några fragment från mina upplevelser från höstens joggande:






























Vårat lilla lopp har numera samlat ihop 80 skogsälskande och löpvilliga människor! Väldigt roligt och även lite spännande att se om vi kan ordna vår logistik och alla förberedelser inför det. Mycket att tänka på men vi får hoppas att det går bra. 


Bild av duktiga Daniel Halldin


Är ni sugna på att springa lite i skogen så hör gärna av er till någon av oss. Vi kan nog klämma in ett par stycken till. 


Marcus