Jag har glömt mitt inlogg till bloggen så kapade Fredriks konto för att kunna författa ett litet anspråkslöst inlägg. Spännande, trodde jag. Men det visade sig att han inte har en enda snuskig hemlighet i inkorgen.
På grund av fysisk och mental härdsmälta senaste veckan har jag haft ett 7dagars ofrivilligt träningsuppehåll. Men idag, äntligen, blev jag utdragen på fantastisk terränglöpning med delar ur Team Fillinge Ultra. Eller fantastisk och fantastisk var en lätt överdrift kanske. Miljön och sällskapet var av högsta kvalitet men min löpning var allt utom njutningsfull. Ni vet den där känslan av att man (trots gedigen motionärsbakgrund) inte har tränat en dag i sitt liv tidigare. Den känslan. Fy fanken alltså. Jag övervägde flertalet gånger under den första halvmilen att sluta träna helt för att istället ägna återstoden av mitt liv till att äta chips och vältra mig i självömkan. Turligt nog gick det över som det så ofta gör när man rört på sig en stund.
Stort tack till herrarna som hade tålamod med mitt långsamma tempo och flåsande i bakhasorna.
Det blev tillslut en runda på ca 13 km.
Så nu är jag officiellt igång igen.
 |
| En snutt längs Roxens strand |
Fredrik, min make och gruppens ungtupp, hade rekat ut en för mig och Andreas ny löpsträcka. Turen startade längs Roxens strand, tog oss förbi den nedlagda anstalten och vidare igenom närliggande skog. Det är fascinerande hur varierande miljöer vi fick beskåda under det ändock ganska begränsade geografiska område vi befann oss i. Bitvis var det stenig, mycket rotig och teknisk terräng medan det ett par kilometer senare avlöstes av ett frostigt kalhygge och avslutades med lite mossig trollskog. Det är nog det jag älskar mest med löpningen. Allt man får se på vägen.
 |
| Jag har hamnat på efterkälken men låtsas att det var pga fotograferingsåtagandet |
Däremellan har vi som målsättning att genomföra 3 swimruns, 3 thriathlon och 4 löplopp per individ. Fast så mycket som möjligt ihop då. Andreas och Fredrik skall också ge sig på Ironman Kalmar och jag och Marcus vill springa var sitt marathon under säsongen. Det problematiska är att vi måste typ arbeta nångång också och umgås med barn och övrig familj. Inte helt enkelt men vi brukar lösa det.
 |
| Obligatorisk team-träff-fika med ostkaka och vispgrädde |
Vi vill gärna upptäcka nya platser och tävlingar så tar tacksamt emot tipps/förslag i kommentarsfältet med Era absoluta favoritlopp. Stora som små och korta som långa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar