Amusement in water without attendance of scary monsters - Äventyrssimning i Ärlången

Äventyrssimning har inte funnits som begrepp för min del tidigare. Jag har med lust och glädje äventyrslöpt och kanske även äventyrscyklat, men alltså aldrig äventyrssimmat. Hur gör man egentligen? Framförallt har jag haft problem med den senare delen - simmandet. Själva förutsättningen. Efter tre crawlkurser, egna träningspass i bassäng och förstås det viktigaste - studier av alla eleganta, oumbärliga och vackert filmade instruktioner på youtube - så tar jag mig fram hjälpligt i en bestämd riktning. Inför den här simsäsongen så har jag försökt att tänja på mina gränser och inför Borås Triathlon där den ohyggliga distansen om 1900 m skulle passeras så vände allt plötsligt under ett simpass i Roxen - känslan av att jag kan fortsätta och fortsätta. In i horisonten liksom. Naturligtvis blev jag trött efter nån km och fortsatte inte in i horisonten men jag hade fattat hur jag skulle göra liksom.

Den video jag har tittat allra mest på är bara så elegant och även om man inte kan nåt om simning så  fattar man att det är jäkligt bra.

Härom dagen var jag och Marcus i Grebo för att simma i Ärlången, en långsmal sjö som sträcker sig från just Grebo uppåt i nordvästlig riktning till strax utanför Sturefors. Att simma från badplatsen i Grebo är ett redigt och vettigt sätt att fördriva någon timme på i aktuell ort. Alternativen är få och inte så lockande. Efter passet, som naturligtvis loggades med hjälp av en dyr GPS-klocka (annars har det ju som bekant inte hänt) så uppenbarade sig en ö rakt framför oss. Alltså en ö på den pyttelilla kartbild som klockar presenterar vår träningsrutt på. Kartbilden var lite otydlig och det såg ut att vara väldigt långt till ön från den position vi hade när vi vände. Det hindrar förstås inte en av oss från att utbrista att vi naturligtvis ska RUNDA DEN DÄR ÖN! Stora bokstäver betyder exalterad glädje. En av oss presenterade en mer återhållen entusiasm. 

Efter att ha rekat hemma med Google- och Eniro-kartor så verkar det faktiskt inte vara så långt. Definitivt inte ca 6 km som det verkade till en början. Vi bestämde att vi drar dit och RUNDAR DEN DÄR ÖN! Stora bokstäver representerar tillförsikt från båda denna gång.

Ön heter Norrbyön och idag startade vi från båtbryggorna i Grebo, simmade förbi badplatsen, förbi Käringberget där ungdomen kastar sig ut från 15 m höga klippor ner i plurret (har jag hört), rundade ön medsols och simmade tillbaka. En äventyrssimning! Visst, det finns förstås fetare simningar i äventyrligare miljöer. Men grejen är ändå att tänja på sina gränser och göra något som man inte är helt komfortabel med. 

Lite hackig väg för en av oss. Själv simmade jag spikrakt.

Turen blev knappa 4 km - långt utanför vad jag har simmat tidigare och mer än Marcus har kört i ett svep tidigare. Måste medge att vi båda var lite sprudlande och  upprymda när vi väl kom upp på bryggan vid badlandet. Om man fixar att simma 4 km så fixar man ju 5 och då är ju 6 km inom räckhåll, osv. Visst, de sista 400 m bjöd väl inte på någon bländande uppvisning i grace och teknikfulländning, mer av slagsmål på Harrys för den som känner igen sig, men vi hade ju reserver att ta av om det hade varit nödvändigt. Dessutom en liten ClifBar i den uppblåsta flytmoj vi hade på släp. 

Några reflektioner och tankar:

- Var alltid minst två vid längre distanser som inte är precis vid strandlinjen.

- Tänj dina gränser med rimlighet om din erfarenhet i vattnet är mer begränsat. För vår del var det helt klart rimligt med 4 km. Om vi hade valt 6 km hade äventyrssimningen förvisso blivit mer simning men också väl mycket äventyr.

- Längre simningar kan säkras upp med en följebåt.

- Våtdräkt är väldigt väldigt bra och buffrar ork, distans och flythjälp om man måste vila en stund. 

- Från en båt kan det vara svårt att se simmare. Ha därför en färgglad simmössa eller en flytboj på släp. Fördelen med den sista är att man ofta kan lägga bilnycklar och dyl i dessa. Eller energikaka.

- Äventyrssimning är kul! Och det trodde jag aldrig att jag skulle tänka eller säga för några månader sedan. 

- Dagens pass matchade distansen för simningen i en IronMan - vilket känns riktigt riktigt gött att ha testat.

- När vi precis hade rundat ön så tänkte jag att vi hittills inte hade stött på några havsmonster, vilket rimligen måste betyda att dom borde uppenbara sig snart. Av någon för mig okänd anledningen missade dom oss.

- Nästa äventyr blir troligen att korsa Roxen på något lämpligt ställe. Med följebåt.

Lite suddiga i kanterna efter en dryg timme i plurret

Keep up that good swimmer stroke!

//Andreas