Ringde kompisarna och sa att jag hänger med. Gammalkils minitriathlon är 400 sim, 1,8 cykel och 4,2 km löpning. Sjön ligger en bit ifrån så man fick ta med sig sim och cykelgrejer dit för att sedan ta cykel/löp bytet på idrottsplatsen. Lite knöligt rent logistikmässigt kanske så att man fick med sig allt men det gick.
Varmt och skönt i vattnet i jämförelse med Amfibiemannens svala dito. Lika skönt som det är med swimrun där alla är välkomna att köra är med dessa tävlingar. Du har triathleterna från Nocout som kommer med sina svindyra cyklar till otränade motionärer på oväxlade damcyklar. Alla kör på sitt vis och är med i samma tävling. Ändå skön stämning bland deltagarna. Härligt och kravlöst.
Simningen var belägen i Lillsjön. Många somrar som tillbringats här som barn då man cyklade från Mantorp upp till sjön. ca 15 km enkel resa. 400 meter i ljummen skogsjö utan vågor. Regnstänk och tilltagande droppar kom medan vi stod på strandkanten. Hotande sendrag under fötterna och krampkänningar i framsida lår..eehh....i alla fall så fanns två bojar att välja på vid rundsimningen. När startskottet gick blev jag osäker och stack åt fel håll mot vad jag hade tänkt. Skit. Axlarna knorrade direkt och blev väldigt ansträngda men jag drog förbi ett gäng och kom upp bra. Tyvärr så lönar ju det sig inte ett smack då det är så kort sträcka samtidigt som mitt byte sim-cykel var långt som en håltimme. Lufsade iväg med cykeln och hoppade på på grusvägens uppförsbacke. Visste ju att de andra cyklisterna med sporthojjarna skulle komma som jehun inom kort så jag behövde ju pressa så mycket jag bara kunde.
Ihållande duggregn byttes till hällregn, blåst och minusgrader. Började frysa om fingrar och armar. Kan vara att jag körde så jäkla snabbt..(nej). Men jag tog nog lika många skalper som jag fick plikta. Det är ju lite roligt att klå de som har mest grejer (läs dyrast) med de vardagliga sakerna som man själv har.. När det hade gått 15 av de 18 km så kom det fortfarande dyra cyklar och gled om. Rätt bra cyklat ändå kan man tycka på min "kinderägg-cykel".
Över till löpningen och direkt vid första stegen så säger betongbenen till mig rätt obarmhärtligt att de både är nedkylda och stumma. 4 km gräsmattelöpning borde ju funka ändå tänker jag tills jag märker att löpningen går in i skogen och en massa småbackar. GAAHH! benen skriker, fortsätt stappla skriker jag tillbaka! Då jag inte läst pm:et jättejättenoggrant så blev jag snart varse att det var TVÅ varv på löpningen..Bitihopditthelvete! Spöregnet fortsatte så törsten var inte det största problemet. I alla fall så kom upploppet snart och lättnad med den.
Sim: 7 minuter
Cykel: 34
Löp: 21
Rycker lappen på upploppet
Gillar verkligen de här minivarianterna. Fullt spett från start till mål. Nästa helg så ser det ut att bli ett minitriathlon igen..men den blir (nog) rätt lugn då jag kör tillsammans med junior då de har 13:års gräns. Ska bli spännande att se vad han tycker om det.
//Marcus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar