Bokrecension: "Träna 3 minuter i veckan" av Dr Michael Mosley

De senaste tio åren har en ny diet lanserats efter varje nyår eller inför den annalkande semestern. Alla dieter fungerar. Alla nya dieter är bättre. Alla dieter vill oss väl. Få har väl kunnat undgå det genomslag som 5:2-dieten fått under det senaste året. Egentligen inte en diet utan istället ett sätt att äta, en metod. Dr Michael Mosley, läkaren och BBC-journalisten, som via ett program sänt i Vetenskapens värld i SVT, får en oerhörd spridning i Sverige. Med avstamp i västerlandets sjukdomar och frågan om vad som kan bidra till ett längre liv presenteras halvfasta (kalorireduktion) som en universalmetod för ett friskare, smalare och längre liv. BBC-dokumentären är ytterst välgjord och dr Mosley talar till oss på ett lika städat brittiskt som charmerande sätt om sina farhågor med de egna dåliga generna och riskerna med sitt ohälsosamma liv. Han själv agerar försökskanin och utsätter sig för två dagars energireduktion per vecka samt kompletterande högintensiv träning. Allt som händer med hans kropp analyseras och diskuteras i TV. Många tittare kunde förstås identifiera sig med Michaels liv, i Sverige och övriga europeiska länder.  Tillsammans med övrig efterföljande medial uppmärksamhet hade plattformen för en ny succédiet gjutits.

Nu kommer boken som sätter träningen i fokus. Nu har vi provat 5:2-metoden. Kanske är vi trogna periodisk fasta sedan en tid, har tappat ett par kilo och ändrat vår uppfattning om hunger. I den aktuella uppgraderingen tränar vi  högintensivt och effektivt, precis som dr Michael Mosley.

Läser man boken som ett inlägg i hälsodebatten, där den förhoppningsvis innebär en välbehövlig injektion i ett Sverige där ca halva befolkningen är överviktig och långt fler rör på sig skadligt lite, så är boken både väl underbyggd och lätt att ta till sig. Den omkullkastar gamla sanningar och under resan genom boken refereras kontinuerligt till källmaterial varpå innehållet vilar. Föredömligt. Förutom den del som teoretiskt behandlar effekterna av högintensiv träning, finns en del som enkelt beskriver konditionsträning utformad för motionscykel eller löpning. Varje övning med sitt eget syfte. Alla pass är dock varianter på intensiv träning där man under sammanlagt några minuter ger allt man har i konditions- och muskelarbete. Muskelstärkande övningar med kroppen som vikt kompletterar till en helhet. Budskapet är att ingen kan avstå effektiv motion på grund av tidsbrist. Det finns också en räcka tabeller där man kan bedöma graden av den egna styrkan eller konditionen eller uppskatta energiförbrukning vid olika aktiviteter.

Men om perspektivet antas vara det omvända: att träningen bör vara långvarig för att förbereda för långvarig tävling, stämmer inte det? Jo säkert men det boken till viss del visar är att högintensiv aktivitet under ett fåtal minuter KAN göra dig även uthålligare. Bland annat ger den ytterst ansträngande intensiteten att antalet mitokondrier ökar kraftigt, vilket väldigt förenklat är grunden till att orka springa, cykla eller simma längre än någon halvtimme. Så långt väl, men uthållighet innebär olika saker för oss. För oss som verkligen vill utsätta oss för långvarig utmattning och för egen maskin förflytta oss under en, två eller fem timmar, kan "Träna 3 minuter i veckan" hjälpa oss på vägen? Nja, är mitt högst personliga svar. Bokens fakta är baserad på studier men verkligheten är mer komplex än så. Speciellt när det gäller uthållighetsidrott. Några invändningar till högintensiv träning för förbättrad uthållighet följer: Det som avgör din prestation på ett maraton är förstås din fysik men den mentala inställning är avgörande för hur prestation genomförs, till vilken grad du lyckas och om du vill utsätta dig för utmattningen igen. Högst troligt kan du pressa dig mer om du är motiverad av hängivenhet och glädje än om polarna vänligt skänkt dig en startplats för att dom vet att du hatar löpning. Slitstyrkan i kroppen är vid uthållighetsaktiviteter över en timme också avgörande för genomförandet och en god slitstyrka minskar risken för överbelastningsskador. Komplexiteten i att springa 42 km eller längre är enorm. Till vilken grad kan du tillgodogöra dig vätska och energi? Hur hanterar du värme eller kyla? Osv...

Konklusionen blir att boken introducerar till en delvis omdanande syn på konditionsträning. Gamla sanningar ifrågasätts och nya rön tvingar oss att revidera våra uppfattningar. Det pågår massor av spännande forskning om fördelar och effekter av högintensiv träning och Michael Mosleys bok ger oss en sammanfattande lektion av dagsläget. Plus att boken är en bra sammanfattning för ett hälsosamt liv. Dessutom finns det också något här för redan etablerade konditionsutövare. I och för sig har vi redan frälsta länge vetat om att 200 meters-intervaller gör underverk inför helgens kommande Göteborgsvarv! Cirkeln är således sluten.

/Andreas