Bästa sättet att uppleva en ny stad

I helgen så fyllde jag jämnt. Så nu är jag 30 + +..eller som vanligt folk beskriver det: 40. I samband med detta så fick jag som en överraskningsresa. En väska och en hint om en tid för morgondagen. Efter lite luskande och lirkande så fick jag till slut reda på att resan gick till fantastiska London. Dock så lyckades min fru med att hålla sällskapet hemligt ända tills...en timme innan avfärd. Stackars henne, kämpat på med hemligheterna så länge och sedan snubbla till lite på slutet. Nu visade det sig att sällskapet inte var någon mindre än Fredrik, vilket var fantastiskt roligt.

Avfärden gick på fredagen vilket gav oss eftermiddagen och kvällen på att utforska området omkring hotellet. Vi hittade en härlig pub, "the Anchor" som låg precis nere vid Themsen och hade riktigt god mat. Rekommenderas verkligen!

Vi satt och njöt över att vara i London. Planerna för morgondagen smiddes och vi beslutade oss för att springa lite på förmiddagen och sedan kolla lite affärer på eftermiddagen. Jag har inte tagit chansen att uppleva städer på det sättet förut. Men vilket fantastiskt sätt att se en stad på. Vilka möjligheter!

Vi började med att springa till höger om hotellet och ner mot Themsen. Där märkte vi direkt att vi inte var ensamma löpare. Vi mötte flera och blev även omsprungen av några. Stegen gick emot London Bridge. Klassisk siluett när London kommer på tal. 

Vi tog oss över den och vidare mot Towern. Detta skräcknäste som numera enbart är turistattraktion som väl är. Häftigt att se i alla fall. 

Även om vi inte var inne. Här vände vi uppåt mot S:T Pauls Cathedral, en imponerande bjässe. Vacker att se på och en mysig park strax utanför. 

När vi gick förbi här senare på dagen så var det ett par skejtarungdomar som hoppade och trixade här. Ungefär 10 meter bakom oss så kom det en turist som plötsligt nös. Då säger en av ungdomarna högt ljudligt och ärligt: "Bless you"! Både jag och Fredrik tappade hakorna lite här. Faktiskt så blev vi båda två glatt överaskade av det trevliga bemötandet som vi fick överallt. 

Löpningen fortsatte en bit upp till och följde bilvägen en liten bit innan vi toga v emot Themsen och dess "strandpromenad". Även om den är asfalterad ( Victoria Embankment )så har de lyckats att göra det mysigt och utnyttja sin historia. Roligt att uppleva den historiska ådran under löpningen. 

Härifån sprang vi mot Trafalgar Square och Lord Nelson. maffigt torg med mycket anor. 

Efter ett tag så vek vi av lite mer uppåt på Northumberland Avenue och in emot citykärnan omkring Picadilly circus. Tyvärr så var alla punkare borta från monumentet som höll på att renoveras. Punkare kan vara roliga. 

Väl inne/på/omkring Piccadilly så gav vi oss faktiskt in i en sportaffär vi hört mycket gott om. 5 våningar sport. Härligt. Men när vi väl var där så kändes skorna som vi mestadels kollade på rätt så "billiga" även om det var kända märken så kändes de som andra hands sortering vilket gjorde att vi inte blev några skoägare. 

Vidare gick stegen på Picadilly och mot och in i Green park. Härlig liten grön park där det var folk lite varstans. Några hade rugbyträning, andra dresserade hundar och några gick och strosade. Trevligt värre!

Här vid ett övergångsställe träffade vi en kille från los Angeles som vi började småsnacka lite med som hastigast. Han berättade att han alltid hade med sig löpargrejerna när han reste omkring. Bästa sättet att uppleva en stad tyckte han. Vilket jag numera är benägen om att hålla med om. 

In i härliga Hyde Park där man gjort det väldigt bra för löpare, cyklister, och alla som vill vara utomhus. Eftersom vi hade ett fantastiskt väder med solsken och 16-17 grader så kan ni förstå att det var en härlig upplevelse. Vi sprang en vända och tog en liten paus nere vid sjön "the serpentine". Här kunde man hyra trampbåtar och sitta och fika lite. Vi käkade banan och drack vatten. Satt och njöt av solen och upplevelsen att just vara i London och springa. 

Efter en liten vila så sprang vi längs med Constitution Hill och mot Buckingham Palace, vinkade till drottningen och fortsatte mot Birdcage Walk. Lite tjockare med turister här gjorde löpningen lita stackig. Vid Big Ben och parlamentet fick löpningen ske lite zick zack och upp och ner då det var knökfullt med folk. En liten bussfil gjorde det hela hanterbart även om det var med livet som insats. 

Över Westminster Bridge Road och en liten sväng till vänster in på Belvedere Road. Här var miljön bitvis lite "ruffigare" för att sedan bli sådär mysig och gemytlig ju närmre vi kom hotellet. 

Totala distansen blev ungefär 16 km härlig upplevelse. Vi stannade till ofta och passade på att njuta av tillvaron. Tiden är inget som behöver diskuteras utan här handlar löpningen mer om upplevelsen. Fantastisk känsla att ha möjligheten till att kunna uppleva en stad på det här sättet. Kommer garanterat att ske igen!

//Marcus