Att simma längre än man någonsin gjort tidigare

Allteftersom jag når ett delmål eller ett större mål så väcks tanken om att besegra nästa steg. Ibland helt orimligt förstås men ofta en barriär som bryts och nya möjligheter som öppnar sig.

Det finns några såna där klassiska lättmätta nivåer. Exempelvis: 100 kg i bänkpress eller springa 10 km. Andra mål kan man ju sätta upp själv för att se hur långt man kan nå.

Jag kommer fortfarande ihåg när jag kom hem efter att ha lyckats att simma en kilometer i bassäng. Det var ganska många stopp under vägen i 25:meters bassängen då. Men lyckan över att ha nått ett mål var som proseccobubblor i näsan fast i bröstet. Allteftersom jag har tagit fler och fler simtag, inspirerats av duktiga coacher och andra likasinnade så har målen förlängts lite i taget. En kilometer blev två..som blev tre.. osv.. samma visa är det med löpningen.. en liten ökning i taget.

I somras så simmade jag 10 kilometer på Vansbrosimningen. Ett testlopp som finns i planeringen inför nästkommande år. Helt sjukt långt. Simma en mil. Vem gör ens det? Vi hade förra året lyckats få till ett sim tvärsöver Roxen. Vi mätte lite fel då i och för sig då jag trodde att det var 5 km, men visade sig vara 7.. så där flyttades det en gräns ordentligt. Men när jag fick höra om Vansbro 10 k så kändes det väldigt spännande och jag ville väldigt gärna hänga på där och lyckades få en plats och simmade riktigt bra för att inte ha någon längre bakgrund på simning.

 Bra förutsättningar vid starten

Trevligt

Jag såg ett annat lopp som också var "utmanande". "Nowchallenge" hette det ( www.nowchallenge.se/ ). Det fanns lite olika distanser: 400 m, 2 km, 4 km, och 14 km. Det råkade även vara så att de hade en liten tävling som jag råkade vinna och således fick möjligheten till att välja vilken sträcka jag ville köra. Tja, vad tror ni jag valde? Såklart det längsta som fanns. Hur svårt kan det vara?

Kristina, supersimmaren hakade på och ville också köra 14 kilometers racet. Vi körde ju som bekant även Vansbro ihop.

Tja, upp svintidigt, attackäta så mycket som möjligt och iväg mot Stockholm. Inga problem med att hitta rätt och kom bra i tid för att skaka av kroppen lite efter bilfärden. Sparsamt med publik i arla morgonstund. Inte direkt världens publiksport när man syns vid starten och sedan vid målgången efter ett par timmar. Vi var totalt 47 simmare som skulle köra 14 km ( 34 killar och 13 tjejer). Vid raceinfo så såg alla andra väldigt snabba och helt outröttliga ut.

Trevlig, avslappnad och skön stämning

Plötsligt så hade klockan blivit racestart och vi begav oss ut i det mörka och svala vattnet. Blir alltid lite förvånad direkt vid startögonblicket. Oavsett lopp egentligen. Plötsligt så är man bara där och skall leverera och uppleva. Underligt i alla fall. Man kan ju tycka att man borde lärt sig lite..men det är kanske så det funkar för mig.


Vi skulle i alla fall simma runt hela sjön Norrviken. Ytterkanter av sjön och förbi några bojar och lite fikabord. Jag lade mig i ytterkant och hade egentligen som mål att överleva, men med att försöka pressa mig lite. Ingen ide att försöka hänga på de snabbaste eller försöka tränga sig fram till en "bra" position. Loppet är ju så långt så bättre att köra i egen takt tänkte jag.

Det var ett par stycken som drog iväg väldigt snabbt och när de var på ca 1 km bojen så var jag kanske på 500 meters distans från dom redan. Sneglade bakåt - gött inte sist! Konstig tanke det där..att det är så farligt att komma sist..när man aldrig har gjort något liknande förut.

Jag fick en liten lucka bakåt till ett lite större gäng och några som hade saftey-boj med sig. Svårt att se och orientera sig bitvis när man ligger med halva huvudet under vatten.

Hade två framför, men de låg en bra bit framför så jag orienterade mig efter dom och försökte egentligen inte komma ikapp. Tog en gel på första stationen. Skönt med energi istället för varm saft som på ett annat lopp och bra för huvudet om inte annat. Fortsatte simma och kollade till på klockan: överaskande bra tid på distansen. Skönt. Inte trött utan mest tillfreds.

Kartan över simmet är inte svår, men likförbannat svårt att komma ihåg lite var jag var på kartan. Efter ett tag så glider jag om den närmaste killen som legat före ett tag. In i en depå och dricker någon halvbläckig-choklad-energidryck. Tja.. nåt innehåller den väl tänkte jag. Fort iväg så jag får en meter till.

ca 3.5 km kvar bara



Upp till vändhållplatsen längst upp i sjön. Trevligt väder tänkte jag, och en hel del fina hus. Sånt kan vara bra att tänka på när man har 4 timmar egentid och 0 input från andra. Vevandet fick sköta sig själv. Sneglar bakåt, har han kommit närmare? Nej, vi håller distansen om ca 100 meter. Svårt att uppskatta distanser på vatten.

Klockan surrar till. 10 km. Gött, bara 4 kvar. Kollar till på tiden: 3 timmar och 1 minut. MENVAFASEN! På Vansbro 10k så hade jag 3.18. Sjukt bra ju. Det gav mig mer ork.

Nästa bojar syntes lite dåligt. Svårt att navigera plus tröttma. Då kommer en kajak pekar och vevar lite åt något håll. Svårt med kommunikationen då man inte kan prata, höra eller vinka tecken som simmare.. men tyckte att jag kände igen solglasögonen. Man vad tusan! Det är ju Kristina! Fasen då har hon blivit tvungen att bryta. SKIT! Det visade sig vara så tyvärr. Yrsel, kräksig och balanshaveri. Det går ju inte fortsätta att simma då. För mycket risker och det är det inte värt. Tråkigt med vuxenbeslut men bra för överlevnaden.



Finns i sjön

Jag simmade in i en depå, tog en gel och snabbt iväg. Mängder med sjögräs och allmänt äckligt mölj. VEVA! Lätt stressad och början till axelsmärta/orkeslös. Nu får du ta tag i det här tänkte jag för mig själv. Det kan ju inte varit så många som stacka iväg innan och luckan bakåt skapades ganska snart. Du borde vara på övre halvan. Fortsätt kämpa nu! Det är värt det! Det mentala snacket internt är inte på några högre nivåer men det funkade.

Runt en boj och tydligen så skulle man upp för att hämta energi här. Vet inte riktigt hur långt det är kvar, men kanske 2 km. De sa säkert något om det här på racebriefingen, men lite omtöcknad och trött nu. Snabbt ner i vattnet igen och få igång takten igen. Närmar han sig? Nej, samma distans, kanske 50 meter nu. GGGRRRR!!!

MENHURLÅNGTSKADETVARAKVAR!?

Ser ett hus och kanske en brygga långt bort. Det borde ju vara däromkring. Försöker att simma emot det. Tror mig komma ihåg hur det såg ut och sneddar lite åt höger. Det blänker till bortåt höger.. Hoppas att det är tidtagningen. Kom inte en meter här kändes det som trots överljudsfart på armvevandet. snedblänger bakåt, fasen han hänger på! VEVA! Såg en filmsnutt som Kristina filmade. Inte vackert. Knappt framåt heller. Men efter ett tag så lyckades jag i alla fall sätta handen på plattan och kunna slappna av. Inte omsimmad! HURRA!

 Sista krafterna kramas ur axlarna för att gå i mål

Omtöcknad, glad och ganska nöjd direkt efteråt

Inga applåder eller medaljer vid uppgången. Eller Jo, Kristina hejade ju såklart massor! men inte så där rusig målgång som man skulle kunna tro efter en sån här strapats. I alla fall fick jag sitta på bryggan ett litet tag innan jag gick till bilen och tog på torra kläder. Då får jag se att min fru lagt upp på medierna att jag kom 6:a! 6:A!! Proseccobubblorna hade nu letat sig till ögonvrårna (eller om det var laxerande mök från läskiga vattenväxter).

Galet stolt över mig själv! 6:a...på ett riktigt lopp!

Jag fick tiden på klockan: 4 timmar och 17 minuter. Det blir ett snitt per kilometer på 15 minuter:ish. För ett år sedan simmade jag en kilometer på 20 minuter. Rätt bra ökning och efter så lång tid på lopp!

- 3910 kcal förbrända eller förbrukade

- 8279 simtag

- 17,7 grader

- 32 simtag per minut i snitt

- Total simsträcka 14167 m

Så här ser 14 kilometer ut.

Så här ser 14 km ut i siffror. Väldigt jämna siffor om jag får säga det själv..

Roligt lopp som är svårt att få ner på pappret. Roligt, utmanande, spännande, utvecklande och lite läskigt lopp.. Men jag är fortfarande väldigt glad, stolt och lite överaskad av mig själv, inte över att jag gjorde det, men att jag gjorde det så jäkla bra!

Vinnaren kom in på 2:55 har jag för mig att jag hörde...  2 timmar och 55 minuter!! Galet imponerande! Han som kom in före mig swishade in på under 4 timmar så honom hade jag inte en chans att nå i vilket fall, vilket känns bra. (annars kanske jag kunde gett mer..haha)

Konstig grej. I mål så var jag egentligen inte så trött. Mer liksom urlakad / utmattad. Det har väl med marschfart och tid. Hade det varit kortare så hade farten kanske varit högre och således utgifterna större trots kortare tid.

Annons:
Sökes för byte eller liknande: fungerande axlar. Finnes: Glada, men olyftbara dito.

Fotocred: Kristina (Stort tack för peppet!)