Vår,lopp och ångest

På lördag kommer vi i Team Fillinge Ultra (med flera) köra Bergslöparnas lopp: Trail och mustasch om ett par dagar som jag vet kommer göra ont. Sprang den korta varianten förra året på 12 km. Var jobbigt men jag var inte riktigt nöjd. Så i år anmälde jag mig till den längre sträckan på 28 km vilket visade sig några dagar senare vara 30:ish. Tja..det tar väl på ett ungefär lika lång tid för mig som 28 tänker jag. Mer smärta per peng..

Dock så är ångesten påtaglig då jag inte riktigt fullt är där träningsmässigt än om vi säger så. Men är jag det någonsin tänker jag?

Upplevelselöpare som egentligen har 0 insikt utan bara gör. Kanske min största superkraft.

Sedan funderar jag på vilka skor som är brukligt. Rätt torrt, rätt mycket transportlöpning. skulle jag klara mig på ett par släta racers? Eller pallar kroppen med ett par tunnare terrängdojjor. Matchvikten igår var 101. Blir ju en stompande och frustande då. Kanske värt att göra ett par sladdar om man klarar sig bättre på transportlöpningarna?

#testschwester testar skor

Men ångest är också en drivkraft eller hur? Får passa på att njuta av våren och lukta lite på blommorna under tiden. Passa på att ta med allt lördagsgodis som jag orkar bära och sedan blir det ju bara lättare och lättare allteftersom målet kommer närmare. Smart va? (men hur packar man semlor och ett sexpack?)

 #testschwester testar hållbarhet på en pinne

#testschwester testar våren

 

 

 

//Marcus