ICEman 2017 - swimrunpremiär

ICEman gjordes på försök för nästan precis ett år sedan. I år hade vi lyckats att samla ihop ca 25 % ytterligare modiga swimrunnare till startfältet. En annan nyhet var även att vi i år tog en frivillig insamling till stöd för cancerforskningen. Martins bror gick nyligen bort i sjukdomen och det vi kände att det var det minsta vi kunde göra kände vi i ledningen.

Pre-race smilies

Vi samlades med spänd förväntan vid Tannefors slusscafe och hade lite upprop, tjöt och omklädning etc. Två i gänget som var med och testade swimrun för första gången - KUL!

Vädret var egentligen behagligt varmt i luften även om det var lite blåsigt. Inte ökenhetta och inte isbjörnsväder heller.

Vi hade banan på ett ungefär klar för oss. Preliminära sträckor och distanser som i praktiken som när vi kör de här små tränings-tävlingarna så brukar det bli lite som det blir. Vi lufsade iväg och det kändes skönt att springa omkring i gummi igen. Lite "äntligen-känsla".

Glatt ovetande om vattentemperaturen

Vi tassade fram till första simningen. Hoppade i med fötter och vader och kände instinktivt att det här kommer nog göra lite ont. Jo, mycket riktigt ...klart kallare än förra året. Runtomkring så hördes det lite frustandes och pustandes. ROLIGT! Fingrarna försvann nästan direkt inom ramen för nervtrådar och signaler.

 Charmen med att simma i stan..man kan prata lite med folk

Isfritt i alla fall..

Upp och lufsa så vi fick igång värmen i kroppen igen. Mycket skratt och lite larvande på vägen. Känslan om hur roligt swimrun är kommer snabbt tillbaka. Bort till Braskens bro och bryggan som finns där.. sim över till "mack-sidan".. ännu lite kallare här som vanligt.

Löpning vidare bort till Johannelundsbadet och dagens längsta sim. Kändes som 3000 men var nog något kortare. Fingrarna känns inte alls längre utan jag vevar på gamla minnen och bara försöker få runt som i cirklar. Ansiktets alla porer påtalade att de gärna skulle sitta i en bastu istället för detta alternativet.

 Perfekt som första swimruntävling..

Upp ur vattnet, kolla så alla är ok och jogg tillbaka till slussarna. Fika och värme som målbild. Kul att alla trots kylan mest garvar och har roligt. Fikan efteråt är ju lite som den bästa fikan ever..skönt att sitta och snacka efteråt. Ungefär som omklädningsrummet. Garv och larv när det är som bäst.

Roligt med alla modiga!

Frank och jag hade lite eftersnack

Skön och kravlös dag. Tack alla inblandade! 

Fotocred till Rebecka Nilsson och Mia Lundin

JÄVLA ROLIGT!

//Marcus