Ibland kommer man på sig att ha löst upp vissa mentala knutar som man burit på. Hur många är inte dom som endast ser hinder till den dagliga gymnastiken och prioriterar bort den med dåligt samvete inför andra.
- jo, jag borde...men jag hinner inte..
- jag har haft så mycket..
- Jag är så trött..
Även jag har varit där....nävars..faktiskt inte. Unikum de lux. Har alltid, på gott och ont prioriterat och klämt in min träning. Resultaten kommer nog inom de närmaste åren..Men skämt åsido..har egentligen som sagt, alltid satt min träning väldigt högt upp på min agenda. Framförallt för att jag tycker det är roligt. Jag har dock fått anstränga mig lite för att få till löpningen som inte är helt lätt när man som jag väger över hundra och utsprungen ur ett handbollslag som enkom springer 40 meter dit och 40 meter hit..men ett steg i taget..samt ett roligt gäng att köra med kan ju som bekant göra underverk.
Vackra ben och skor
Jag har som kortast väg från jobbet och hem 6000 meter..och det är "rätt" överkomligt. Planering och lite fix sedan är det ju bara att försöka sig på att springa hemåt.. och när man inte har barn att hämta på dagis eller liknande så är det ju bara fördelar. Man får anpassa sig lite och se möjligheterna. Vill man verkligen prioritera något så skapar man möjligheter, inte ursäkter..även om det innebär att gå upp svintidigt..
Nu var det lite halv-halt så jag tog mina Merrell all out peak som gräver mig fram emot målet. Fantastiskt sköna skor och väldigt bra i terrängen.
Frost
I alla fall...smidigt att kunna trycka in passen dels utan att det negativt påverkar någon annan och man får det liksom på köpet..."gratisträning" + känslan att man ligger lite före alla andra som är så skön tills det visar sig att man är så sjukt långt efter att man skulle behöva träna dubbla pass varje timme..
//Marcus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar