XC-Racet

Jahopp..de andra oduglingarna hade beslutat sig för att hämta kött i skogen till resten av teamet så jag fick ensam försvara klubbens färger i hemmaskogen. Start vid 11.00. ca 8 grader, snålblåst och mulet. osexigt som tusan.

Kaffe o kaka

Hämtade nummerlappen 45 minuter innan ca, inte så mycket folk och inte så mycket jox av något egentligen. Första gången jag kör det här loppet så man vet ju inte riktigt vad man kan förvänta sig. Men till start sedan så blev det lite folk i alla fall.

Nummerlappshämtning

Första gänget, de som skulle springa 10 km stack 10 minuter innan de som skulle köra 5:an. Inga genus uppdelningar.

Iväg i kända marker, men över riktigt teknisk löpning så man var tvungen att ha koll på var man satte fötterna. Första 1,5 km blev rejäl flaskhals innan farten hade satt sig ordentlgit. Svårt att springa om på smala stigar. Men efter ett tag så öppnades det upp lite mer. Nu fick jag istället känna efter hur kroppen svarade och återhämtade sig efter små tempohöjningar. Loppet gick som en åtta där man rundade motionscentrumet vilket kunde varit rätt kul. Varenda en stod som statyer när man kom in för varvning. Inte direkt partypopping..

Löpningen var riktigt rolig och jag kände igen i stort sett alla stigar. Att nöta skogsterräng är ju fantastiskt roligt. Efter ett tag tog jag rygg på en kille som sprang lite snabbare än mitt ordinarie tempo. Vi hängde ihop fram tills dess att det var ca 3 km kvar då han tröttnade och jag fortsatte i lite högre tempo..man vill ju inte bli omsprungen..eller hur?

Jag köttade på skapligt sista km och höll ihop in i mål.

Moving meat

plats 58 av 110, med en tid på 57 är faktiskt riktigt nöjd med det så den tekniska terrängen krävde rejält med krafter.

Två varvsbana typ. 

Det lustiga var att de flesta lopp vill oftast ha en lite skön stämning. Men här fanns absolut ingen stämning. 0. Ingen av funktionärerna hejade eller tjoade. Kan ju i och för sig varit precis när jag passerade...alla..som de inte orkade heja..men konstigt. Inget hejande på löparna som kom in till målrakan...ingen medalj...

Kostade på mig ett litet leende

kändes lite tomt när man gick hemåt och tänkte på loppet. Men å andra sidan så uppskattar man ju lopp som ex Loftahammar Edurance Race och andra lopp för deras exceptionella funktionärer.

Strax efter så kom Kristina in och hon fick lite hejarop i alla fall. Sånt vill man ju ha efter man har tävlat!


Sedan for jag hemåt, käkade och stack ner till simskolan för att slita hund i 4 kilometer. Idag var det jobbigt i bassängen. Men kul pass. Simskolepassen är riktigt utvecklande och roliga. Sånt man ser fram emot.


Sådär...




nu har jag tryckt i mig pizza och tänker löka resten av kvällen.


//Marcus